» Forumarkiv

Diskussionsforumet är arkiverat. Inläggen kan läsas men det går inte längre att logga in eller skriva.

Forumarkiv » Allmänt Rörande en Ekonomisk Reform » Förändringen kommer inte uppifrån

» Förändringen kommer inte uppifrån

Förändringen kommer inte uppifrån
Människor i allmänhet tror att våra politiker kan garantera och skapa välfärd. Men det är upp till var och en av oss att skapa välfärd.

EkonomiskReform.se samlar stödjande personer för att skapa ett nödvändigt underlag för att kunna skapa ett nytt ekonomisk system.

Vi kommer inte få förslag ifrån toppen om hur vi kan skapa ett system som gynnar alla. Men vi kan skapa ett system som gynnar alla, och det är upp till oss drivande att driva fram frågan om ett nytt sunt ekonomisk system.

Vad som behövs är en form av organisation men innan den finns så är det viktigt att så många som möjligt som vill se ett bättre system, stödjer ett system.

Sen är det upp till var och en av oss att sprida idén om ett nytt ekonomisk system som gynnar alla samt be dem att stödja en reform.

Ett nytt system som baseras på folks fria vilja att leva fritt kommer skapa en värld bortom vår vildaste fantasi. Det finns inget att vara rädd för när det gäller en förändring, dagens system borde vara skrämmande nog när man förstår hur det fungerar. Vilket borde leda till att vi vill se en förändring så snabbt som möjligt.

Sprid Ordet!

mvh
Patrik
Förändringen kommer inte uppifrån
Tja..det är väl lite som med ägget och hönan?

Vilket finns först

-det vitt utbredda missnöjet mot bankparasiten som leder till att tiotusental samlas och organiserar ett nytt politiiskt parti som deklarerar som sitt program att göra en onfattande ekonomisk reform?

- en organisation som berättar för folk om hur allt kunde vara bättre bara vi slapp bankparasiten, varvid folk som understöder tanken ansluter sig och blir medlemmar för att själva värva nya medlemmar så att vi får ihop tiotusental och hoppeligen hundratusental säkra röstare - varvid partiet kan ha politisk betydelse och kan deklarera ekonomisk reform i riksdagen.

Jag har en känsla av att okunskapen om hela bankparasiten och dess betydelse för helheten ännu är så vida utbredd att det blir svårt att få ihop folk till en politisk rörelse.
Missnöje finns nog - men mycket få inser att det beror på ränta, fractional reserve banking, och kommun- och statsskuld...etc ..folk kopplar ju oftast nu ihop sina problem med brist på efterfrågan, arbetslöshet och brist på ekonomisk tillväxt

Då jag själv analyserat problemet har jag kommit till att man borde lyckas få med en enda miljardär - varvid resursproblemet vore bortblåst. Då skulle det finns pengar till information
och politisk folkuppvigling mot bankparasitens högborgar...

;-)
Förändringen kommer inte uppifrån
Helt rätt Lars!

Vi behöver någon som har pengar att hjälpa en organisation som stödjer en reform av det ekonomiska systemet. Det borde inte vara svårt, det finns alltid folk med stort hjärta som även lyckats blir mångmiljonär. :)


Det enklaste våra stater skulle kunna göra är att skapa egna pengar för att täcka statens budget år till år, istället för att hämta pengarna ifrån skatter och egna inkomstkällor. Pengarna som skapas skulle ha ett tak som är budgeten för den offentliga sektorn och detta skulle gynna alla medborgare (det skulle vara målet).

Då slipper man låna pengar eller ta pengar ifrån folket för att finansiera den offentliga sektorn.
Förändringen kommer inte uppifrån
Öh, har du hört talas om inflation? Man kan inte skapa pengar utan att vattna ur kronan. Det är värre än skatt.
Förändringen kommer inte uppifrån
Gäst_Jon skrev:
Öh, har du hört talas om inflation? Man kan inte skapa pengar utan att vattna ur kronan. Det är värre än skatt.

Idag skapas pengar ifrån skuld.

Istället kan man skapa pengar som Abraham Lincoln gjorde med "Greenbacks". Målet med att skapa egna pengar måste givetvis vara att undvika inflation.

Det är busenkelt att undvika det om man förstår kärnan i penningpolitiken och det ekonomiska systemet. Idag är det privata intressen som styr över hur pengar skapas, speciellt i USA med deras privatägda Centralbank.
Förändringen kommer inte uppifrån
Hur menar du att man kan skapa mer pengar utan att inflation sker?

En ekonomisk reform som fortfarande använder sig av pengar kan kanske vara bra kortsiktigt. Men inom några decennier så har tekniken kommit så långt fram att de flesta jobb har ersatts med maskiner. Det vi behöver då är en revolution, inte en reform.
Förändringen kommer inte uppifrån
Gäst_Jon skrev:
Hur menar du att man kan skapa mer pengar utan att inflation sker?

En ekonomisk reform som fortfarande använder sig av pengar kan kanske vara bra kortsiktigt. Men inom några decennier så har tekniken kommit så långt fram att de flesta jobb har ersatts med maskiner. Det vi behöver då är en revolution, inte en reform.

Det är ett svårdiskuterat ämne detta, och det enda jag vill är att vi ska leva i en rättvis värld. Idag finns det en maktelit som förstår hur livet på planeten fungerar och de använder det till sin fördel medan de flesta går omkring ovetandes om deras makt eftersom de agerar bakom scenen.

Ur mitt perspektiv så finns det inget höger eller vänster, det finns bara ett upp eller ner. Vi kan gå emot totalitarism eller emot frihet och våra drömmer. Idag står vi nästan still och det är en dragkamp om vi ska ner eller upp.

Sen finns det oändligt många andra perspektiv, men jag tar med alla i mitt perspektiv och utgår ifrån att alla vill ha ett bra liv och bidra så gott de kan till samhället som helhet. Jag grundar min filosofi i kärlek för allt och alla.
Förändringen kommer inte uppifrån
jag tror nog vi alla är överns om att det nuvarande finansiella systemet är inte ohållbart (på alla sätt vis), som skapar pengar ut ingenting som folket får betala genom s.k inflation(gömd skatt). innan man börjar tala om lösningar till problemet bör man förstå problemet annars kommer man med lösningar som förvärrar det ursprungliga problemet.

vad jag förstod av reformförslaget är att det är det fria marknaden är orsaken till det systemet vi har idag. det är där felet ligger enligt mig, definitionen av problemet. hur kan den fria marknaden vara problemet när vi inte har någon fri marknad. i en fri ekonomi ska en centralbank som har som syfte att planera ekonomin(planekonomi) inte få finnas. mängden pengar som ska cirkulera ekonomin bestäms av en oberoende centralbanks nyck.

förslag om att staten ska trycka skuldafria pengar tror jag inte heller på. hur ska ekonomin förbättras om staten ska få göra det centralbanken gör(skapa pengar/inflation). det enda skillnaden skulle vara att regeringar skulle hållas då direkt ansvarig för ekonomiska kriser och riskera att inte bli omvalda, det är regeringar inte så förtjusta i så en oberoende organ(som dess sammansättning som inte representerar folkets vilja) som får göra skitjobbet, man kan kalla det en parternerskap mellan riksdag och centralbanken.

lösningar måste utgå från en korrekt definition av problemet!!!
Förändringen kommer inte uppifrån
"Det är ett svårdiskuterat ämne detta, och det enda jag vill är att vi ska leva i en rättvis värld."

Javisst, det du förespråkar kallas inget mindre än socialism. Men för att nå en socialistisk värld så krävs det mer än reformer. Folket måste ta saken i sina egna händer och sluta stödja det korrupta systemet. Problemet är att folk så blint stödjer systemet, och när de väl blir medvetna så har de INGA (realistiska) alternativ.

Min tanke har alltid varit att starta ett bolag som inte använder sig utav de traditionella metoderna. Alltså ett bolag som inte har ett individualistiskt vinstintresse utan ett kollektivt vinstintresse. Ett bolag utan aktier, bonusar eller högre löner för chefer.

Ett exempel skulle kunna vara ett elbolag. Om jag visste att det fanns ett elbolag som bara använde sig av förnybar energi, som hade jämställda löner, inte betalade ut bonusar eller utdelning på aktier så skulle jag byta till detta bolag direkt.

En möjlighet skulle kunna vara att varje abonnent eller medlem ägde en aktie var, som inte gav utdelning. Denna aktie skulle ge dig möjlighet att rösta var vinsten ska gå. Tex, välgörenhet, forskning etc.

Denna typ av bolag skulle kunna sprida sig till alla kategorier. Speciellt de livsnödvändiga som mat, boende och kläder. Men även internet, telefoni OCH kanske den viktigaste... banker. Det svåra med detta är såklart att det är svårt att starta något utan investerare.

Men det är min generella ide om hur samhället kan förändras. Jag tror lite på att problemen är politiska. Problemet är att folket vet för lite och har för få alternativ.
Förändringen kommer inte uppifrån
Enligt Zeitgeist är problemet helt av teknologisk natur och det instämmer jag i till fullo. Vad vi måste göra är att först av allt vara överrens om en enormt viktig sak, att alla naturresurser på den planeten tillhör alla och inte en liten klick som kan "köpa" dem. Detta har givetvis ingenting med kommunism eller för den delen kapitalism att göra.

Penningsystem är som en propp som förhindrar verklig vetenskaplig och teknologisk utveckling. Det är samma som med fattigdom, kan man inte tjäna pengar på det så kommer ingenting att hända bara en massa fagra ord och löften.

Jag anser att vi måste skapa ett system som är helt utan pengar. Man måste göra så att t.ex korruption inte är möjligt. Det kan det endast bli i ett system utan pengar och det är fullt möjligt att skapa ett sånt system.

Dessutom försvinner ett annat element, profit-tvånget. Är det verkligen så att vi föds till den här världen endast för att göra profit på våra medmänniskor? :blink: Knappast så.
Förändringen kommer inte uppifrån
jag håller med om din utgångspunkt om att världensnaturresurser är begränsade, ekonomin idag verkar inte inse eller förstå det(konstigt nog så betyder ekonomi, hushållnig av ändliga resurser). det måste ske en omställning på denna punkt.

Maximus skrev:
Jag anser att vi måste skapa ett system som är helt utan pengar. Man måste göra så att t.ex korruption inte är möjligt. Det kan det endast bli i ett system utan pengar och det är fullt möjligt att skapa ett sånt system.

detta håller jag inte med om att avskaffa pengar. ett samhälle kan inte fungera utan pengar(om man inte är den enda medborgaren dvs). jag tror mer på att avskaffa makten från de som varken bryr sig om naturen eller människan. istället för att använda papperspengar som dem kontrollerar(värdet) bör vi försöka införa pengar som har ett inneboende värde som dessa parasiter inte kontrollerar(inflation, devalvering etc.).
om vi lyckas med monetär omställning då kan vi säga hejdå till korruption! och människan och naturen kan samexistera utan konflikt.
Förändringen kommer inte uppifrån
Gäst_Jon skrev:
Ett exempel skulle kunna vara ett elbolag. Om jag visste att det fanns ett elbolag som bara använde sig av förnybar energi, som hade jämställda löner, inte betalade ut bonusar eller utdelning på aktier så skulle jag byta till detta bolag direkt.

Kolla in www.TheOrionProject.org och läs alla deras senaste nyhetersbrev och genombrott! Det är något jag skulle vilja vara med att skapa här i Sverige då de har en teknik som ännu inte är kända med som Nikola Tesla i början av 1900-talet utvecklade tills den teknologin gömdes undan.

De som börjar med det i Sverige kommer gå till historien! Jag är mer än gärna med på att utveckla ett bolag som använder sig av 'Zero-Point Gravity' teknologin. Som är en av de bästa sätten att skapa så kallad fri energi (en energi som får ut mer energi än vad som tillförs).
Förändringen kommer inte uppifrån
Gäst_A.D skrev:
jag håller med om din utgångspunkt om att världensnaturresurser är begränsade, ekonomin idag verkar inte inse eller förstå det(konstigt nog så betyder ekonomi, hushållnig av ändliga resurser). det måste ske en omställning på denna punkt.

Maximus skrev:
Jag anser att vi måste skapa ett system som är helt utan pengar. Man måste göra så att t.ex korruption inte är möjligt. Det kan det endast bli i ett system utan pengar och det är fullt möjligt att skapa ett sånt system.

detta håller jag inte med om att avskaffa pengar. ett samhälle kan inte fungera utan pengar(om man inte är den enda medborgaren dvs). jag tror mer på att avskaffa makten från de som varken bryr sig om naturen eller människan. istället för att använda papperspengar som dem kontrollerar(värdet) bör vi försöka införa pengar som har ett inneboende värde som dessa parasiter inte kontrollerar(inflation, devalvering etc.).
om vi lyckas med monetär omställning då kan vi säga hejdå till korruption! och människan och naturen kan samexistera utan konflikt.

Världsresurserna är begränsade just med den anledningen att de ingår i ett penningsystem. Ekonomin "förstår" inte detta därför att den förutsätter en uppåt gående spiral av produktion och konsumtion helt utan sociala spelregler. Profit kommer ALLTID i första hand så länge vi har detta penningsystem.

Jodå, klart att ett samhälle kan existera utan pengar ;) Kan däremot se en annan typ av penningsystem än det vi har under en övergångsperoid. Problemet är inte politiskt utan teknologiskt och ett samhälle där alla är jämställda och har tillgång till allt de nånsin behöver kan förmodligen bara existera om vi avskaffar penningsystemet.

Kolla gärna Zeitgeist filmerna speciellt del 2 samt video presentationen på deras hemsida. Inom Venus projektet finns mycket detaljerat hur ett sånt framtida samhälle skulle kunna fungera.
Förändringen kommer inte uppifrån
Maximus finns det någon svensk organisation som man kan arbeta inom som försöker fixa våra problem? Känns så meningslöst att gå till ett "vanligt" jobb och bidra till problemen vi har..

Som administratör för denna hemsidan får jag ju inte betalt, trots att det är en bra sak, så jag måste livnära mig på "vanligt" arbete :(.. Tror vi är många som känner samma sak?
Förändringen kommer inte uppifrån
Patrik, jag känner dåligt till vad som finns för organisationer i Sverige om sånt här. Det finns iallafall en organisation där jag är medlem som jobbar för en räntefri ekonomi och det är JAK-banken. Kan undersöka vad som finns och återkomma om jag hittar något.

Annars är det nog bara att knega på som vanligt, man ska ju ha mat på bordet och sånt oavsett. Vill man förändra så måste man börja med sig själv. Har självmant slutat på olika arbeten och sökt andra arbeten som passar mig och mitt samvete bättre hela tiden. Vill inte stå för utsläpp och föroreningar som andra säger åt mig att göra och där jag inte har någon talan överhuvudtaget i frågan, bara göra som man blir tillsagd liksom.

Det svåraste som finns är att "väcka" upp svensson ur hans vardagsslummer, om man kunde det så skulle vilken förändring som helst kunna genomföras över en natt :ninja:

Men om fler människor följde sina samveten, gjorde viktiga personliga val utifrån ett riktigt perspektiv och inte sina oftast präglade inställningar till olika saker så skulle en förändring förmodligen inte te sig alldeles omöjlig.

Det viktigaste man kan göra som individ är att göra sig skuldfri fortast möjligt och INTE ta mer lån i banken igen. Det enda lån jag har t.ex är huslån, det är i princip omöjligt att äga hus om man inte tar lån om man inte har hela köpesumman i handen. Där är JAK ett mycket bra alternativ till bankerna. Kolla gärna länken nedan.

http://www.jak.se/
Förändringen kommer inte uppifrån
Näe uppifrån kommer den inte. Dock är vi en växande skara som ser orsakerna och inte är nöjda med symptombehandling. Vi måste fortsätta att tjata via de media som är tillgängliga. Först blir vi negligerade, sedan blir vi smutskastade och misstänkliggjorda. Så småning om måste de ta debatten och då kan det hända något. Förmodligen måste det bli ännu värre innan något sker. Förmodligen(?) är eliten medveten om att fyra presidenter blivit mördade p.g.a. sina försök att återbörda penningsystemet till folket. Obama är ju nu på väg till G20-mötet i London åtföljd av 100 säkerhetsvakter!? Privat måste vi under tiden se om vår egen situation. Minska våra skulder och våra levnadskostnader. Många insatta har redan flyttat ut från storstaden. Tre nya mantra är småskalighet, självförsörjning och återerövra landsbygden. Vi måste också skapa små grupper/nätverk med olika kompetenser så vi kan stötta varandra under kommande svåra tider.
Förändringen kommer inte uppifrån
Absolut Johan, dina tre mantran är enormt viktiga om vi vill ta tillbaka makten över våra liv. Minska våra skulder och utgifter och allt eftersom helt vända ryggen åt det "etablerade" samhället är den väg man måste gå.

När folk slutar använda banker och andra institutioner, bojkottar saker som strider mot djur- och människorätt m.m. så kommer dessa institutioner att försvinna av sig själva när de blir överflödiga. Nåt annat sätt att bli av med dem är inte möjligt anser jag.

Detta är verklig demokrati, när folk tar direkt ansvar och gör saker där de gör som mest nytta.
Förändringen kommer inte uppifrån
Jag har några rader från en vädjan till G20 som kunde passa in här så jag klistrar in några rader:


* Monetary systems should be controlled by sovereign national governments, not the central banks which mainly serve private finance. The main economic function of the monetary system should be to assure adequate purchasing power to consume an environmentally sustainable and optimal level of production whereby the basic needs of every person in the world community are satisfactorily met.

* Income security, including a basic income guarantee and a national dividend, should be a primary responsibility of national governments in the economic sphere. A right to adequate purchasing power should be part of every national constitution.

* The primary function of international finance should be to assure fair transferability of
value among national economic systems, utilizing, to the extent possible, fixed and transparent exchange rates. Speculative attacks on sovereign currencies should be outlawed.

* Private creation of credit for speculative purposes should be abolished, and capital markets should be regulated to assure fairness, openness, and freedom from predatory practices.

* Every national government should have the right to spend lowcost credit directly into
existence for public purposes—including infrastructure, environmental protection, education, and health care—without incurring new debt.

* The physical backing for every currency in existence should be the actual production of national economies.

* National governments should treat credit as a public utility — like clean air, water, or
electricity — and should assure its availability to all citizens as their social heritage and as a basic human right.

* National credit policies should favor the development of sustainable local and regional
economies, of small business, and of family farming.

* Credit should be regulated in order to encourage maximum ownership of property by
individuals without artificially inflating its price.

* The private banking system should be utilized to provide liquidity for business operations but should not be needed in a properly constituted system to finance consumption or capital formation.

* There should be an immediate worldwide moratorium on home foreclosures and
recognition of the right of each person to a secure home.

* An International Debt Settlement Commission should be formed and charged with producing a clean financial slate by reviewing all existing public and private debt and determining through due process what can reasonably be repaid, restructured, or forgiven.

It is time to assure that the world financial system is no longer operated for the benefit of the few over the many and that it reflects the spiritual principle that the natural resources of the Earth belong to all of humanity and must be rationally distributed to every individual, such that no one is left behind on the path of human progress.

Källa:

http://www.afterdowningstreet.org/crisis

*edit* Blir konstiga tecken emellanåt när du skriver Lars, fixade det.. :)
Förändringen kommer inte uppifrån
Mycket visa ord Lars!
Speciellt det sista:
It is time to assure that the world financial system is no longer operated for the benefit of the few over the many and that it reflects the spiritual principle that the natural resources of the Earth belong to all of humanity and must be rationally distributed to every individual, such that no one is left behind on the path of human progress.

Idag så hamnar mycket hos få och lite hos många. Det är rent ut sagt förjävligt att folk har det dåligt, speciellt i 3:e världen.. Vi skulle alla kunna leva i fred och frihet men tack vare den breda massans ignorans har få tagit kontroll över många...
Förändringen kommer inte uppifrån
Öh, har du hört talas om inflation? Man kan inte skapa pengar utan att vattna ur kronan. Det är värre än skatt.

Detta med inflation är mystiskt. Jag tror och tycker att det är bra och naturligt att skapa pengar(utöka pengamängden) när behov finns. Behov finns väl när mängden transaktioner ökar så att när folk vill byta varor så finns inte tillräckligt med pengar i omlopp, DÅ kan man prata om att vi behöver smörja systemet. Men nu sägs det att vi behöver inflation som smörjmedel! Man pratar om ett inflationsmål på 2%. Jag fattar inte vad det ska vara bra för.

Ifall utbudet av varor och tjänster ökar med 1% och vi ökar penningmängden med 1% så får vi väl ingen inflation, har jag rätt? Detta är förstås svårt att mäta och bedömma i praktiken, men i princip har vi väl då tillgång till varor och tjänster till samma pris, utan inflation?

Pengar är bra, det är praktiskt och underlättar och möjliggör handel. Men om man tar emot pengar för sin vara och den som står bakom värdet på pengarna medvedet späder ut värdet.... då är det väl bra att se sig om efter ny valuta eller gå tillbaks till byteshandel!!?



Maximus skrev:
Penningsystem är som en propp som förhindrar verklig vetenskaplig och teknologisk utveckling. Det är samma som med fattigdom, kan man inte tjäna pengar på det så kommer ingenting att hända bara en massa fagra ord och löften.

Pengar i sig gör det väl lättare att samarbeta och utveckla vetenskap och teknologi?


Maximus skrev:
Jag anser att vi måste skapa ett system som är helt utan pengar. Man måste göra så att t.ex korruption inte är möjligt. Det kan det endast bli i ett system utan pengar och det är fullt möjligt att skapa ett sånt system.

Dessutom försvinner ett annat element, profit-tvånget. Är det verkligen så att vi föds till den här världen endast för att göra profit på våra medmänniskor? :blink: Knappast så.


Jag tror inte det är pengar vi ska göra oss av med utan istället girigheten och ignoransen. Den brottningsmatchen har vi kvar även om vi tar bort pengarna!
:(
Förändringen kommer inte uppifrån
Man blir nog inte av med alla mänskliga svagheter om man byter penningsystem. MEN, det vi lever i och är födda in i, skapar knapphet och nästan tvingar oss vara giriga, att slåss om pengarna. Se en mycket intressant intervju med Bernard Lietaer om detta, www.themoneyfix.org - klicka på interviews
Förändringen kommer inte uppifrån
Klas, det är nog inte möjligt att få bort girighet och ignoranse så länge pengar finns kvar. Roten till allt ont är korruption, och så länge det finns pengar finns det korruption. Dessutom har penningsystemet spelat ut sin roll som en fungerande mekanism. Vi behöver det inte längre så varför klänga sig fast vid det? Det fungerade bra när det uppfanns, men de senaste 200 åren har det varit utför och det vi ser just nu är den oundvikliga konsekvensen av detta system.

Pengar i sig gör det inte lättare att samarbeta och utveckla vetenskap och teknologi, tvärtom så finns det inbyggda mekanismer där också som bromsar verklig utveckling. Man ska ha forskarstöd och stipendier och allt möjligt och vilka tror du bestämmer vad som ska utvecklas och forskas på?

Den mesta forskningen gagnar industrin och vapenutvecklingen, den gynnar inte precis människor i gemen. Om man hade ett system som föreskrivs t.ex i Zeitgeist, The Venus Project, så skulle all forskning vara för alla människors bästa. Man skulle förmodligen inte ha nån nytta av en vapenindustri, det skulle inte finnas nån korruption. Det skulle helt enkelt inte vara möjligt att vara korrupt i ett sånt system.
Förändringen kommer inte uppifrån
Man blir nog inte av med alla mänskliga svagheter om man byter penningsystem. MEN, det vi lever i och är födda in i, skapar knapphet och nästan tvingar oss vara giriga, att slåss om pengarna.

Dagens system skapar knapphet och därmed alla problem vi är vana vid som t.ex. korrumption och kriminalitet. Detta är något vi måste ändra med ett nytt bättre system.

Maximus, innan vi kan lämna pengarna måste vi först skapa ett nytt bättre system som kan gynna mänskligheten på alla plan. Sen med tiden kan vi övergå till ett system utan pengar när vi har ett system som faktiskt skapar kärlek istället för hat.

Roten till allt ont är korruption

Jag skulle vilja säga att roten till allt ont är okunskap. Hade alla vetat om hemliga sällskap osv som styr för eget intresse så hade vi inte tilltåtit dem att styra. Nu har tack och lov stora nyhetskanaler (t.ex. Fox, CNBC) börjat prata om dem:

De mytomspunna illuminati omnämnda i CNBC:
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=nw1RFe-mXSk[/youtube]

New World Order i CNN:
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=hzyxyE9_HQI[/youtube]

Konspirationsteoretiker har rätt på FOX:
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=ABJK5psk-Xo[/youtube]

Slutet på systemet kommer enligt Glenn Beck som pratar med Ron Paul:
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=nODyj8H68TA[/youtube]

Detta är GODA nyheter, även om dessa hemliga sällskap i alternativ media ses som "farliga" och "onda" så finns det många goda människor med goda syften som pushar för en bättre värld. Men först måste folket förstå att dessa organisationer finns, och det är precis det vi ser i media (även om det är på amerikansk massmedia). En ny världsordning med gemensam valuta är bra om det görs för att göra världen bättre. Och det är upp till oss - folket - att säga att vi vill ha det bättre. Vilket vi gör som tur är.

Här är en video där det i media diskuteras om Goldman Sachs och Morgan JP, omnämns görs 9/11 och ekonomin jämförs med demoleringen av 9/11 där vissa dokument såsom Enron skandalens papper försvann med byggnad 7's demolering:
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=sS65bA4kKVE[/youtube]

Massmedia har börjat sprida budskapen som alla borde sätta sig in i. Frågan som alla borde ställa sig är: Vågar jag veta hur världen egentligen styrs? Jag tror det är viktigt att lära sig det eftersom okunskap är roten till all ondska och kunskap är motgiftet.

mvh
- Patrik
Förändringen kommer inte uppifrån
Jag håller med mycket av Klas synpunkter:
Klas skrev:
Pengar är bra, det är praktiskt och underlättar och möjliggör handel. Men om man tar emot pengar för sin vara och den som står bakom värdet på pengarna medvedet späder ut värdet.... då är det väl bra att se sig om efter ny valuta eller gå tillbaks till byteshandel!!? :(

Så länge människor lever i grupp kommer handel alltid att existera, alla kan inte odla samma saker, bygga hus och jaga osv, alltså en arbetsuppdelning. Det jag inte har byter jag till mig med det jag äger, en bytesekonomi. Men när gruppen ökar och blir större funkar inte bytesekonomi man behöver något objektivt medel som underlättar våra transaktioner. Något som bevarar värdet i det vi lagt ner arbete(jagat, fiskat osv) och som vi kan använda för att byta till oss det vi inte hade tid med(kanske bygga hus, odla osv.)

Alltså pengar är vad gruppen eller civilisationen behöver för att överleva. Pengars funktion är alltså:

1Medel för handel (för att underlätta handel)
2mått på värde (för att avgöra olika varors värde, priser)
3värdebevarare. (värdet på tillgångar bevaras)

Så pengarna vi har idag uppfyller de två första punkterna men inte det sista. Det är denna punkt en ekonomisk reform bör lägga vikten på. Alla diskussioner om inflation, statsskuld och diverse ekonomiska termer är fruktlös så länge en monetär reform inte sker. Vi behöver pengar med inneboende värde som inte kan kontrolleras av någon(speciellt bankirer).
Lyckas vi med det kan vi börja studera inflation, statsskuld, växelkursar, devalveringar och sist men inte minst bankverksamheten med dess sjuka fractional reserve systemet (mänsklighetens sjukaste uppfinning) under ämnet historia precis som mytologi.
Skulle vi realisera en monetär reform har vi eliten eller plutokratin emot oss. Så det behövs först att folket vaknar(intellektuellt)


Klas skrev:
Pengar i sig gör det väl lättare att samarbeta och utveckla vetenskap och teknologi? Jag tror inte det är pengar vi ska göra oss av med utan istället girigheten och ignoransen. Den brottningsmatchen har vi kvar även om vi tar bort pengarna!
:(

Håller fullständigt med, det vi behöver är en hälsosam ekonomi utan girighet och där alla kan konkurrera på lika villkor(fri marknad)och det sker genom en monetär reform, tillbaka till riktiga pengar(med inneboende värde) istället för papperspengar. Det är något värd att kämpa för.
Fri marknad med riktiga pengar! inte avskaffa pengar som leder oss tillbaks till bytesekonomi.
Om någon inte håller med detta rekommenderar jag att se dessa klipp på youtube:

- Creature from Jekyll Island
- Money as Debt Cartels Robbing the Public *MUST SEE* $700 billion bailout

Förändringen kommer inte uppifrån
Gäst_A.D, det var kloka ord du delade med dig av.

Speciellt:
Alltså pengar är vad gruppen eller civilisationen behöver för att överleva. Pengars funktion är alltså:

1Medel för handel (för att underlätta handel)
2mått på värde (för att avgöra olika varors värde, priser)
3värdebevarare. (värdet på tillgångar bevaras)

Värdet på pengar idag urholkas genom det dåliga systemet vi har, och vi behöver ha en reform som skapar värde i människan och vår vardag. Det jag menar är att vi ska skapa lösningar med hjälp av pengar istället för problem såsom fattigdom, lågkonjunkturer osv. När pengar skapas av privata intressen (banker) som inte verkar bry sig om problem såsom fattigdom och ohälsa så måste vi se till att lösa detta genom att t.ex. skapa pengar genom staten (som ska vara av, med och för folket).

mvh
- Patrik
Förändringen kommer inte uppifrån
Tack patrick för responsen.

så vill jag säga att du sammanfatta i hela det finansiella systemet med en mening och håller fullständigt med.
Patrik skrev:
Värdet på pengar idag urholkas genom det dåliga systemet vi har, och vi behöver ha en reform som skapar värde i människan och vår vardag.

för 60 år sen var var dollarn värd i relation till guld, 45/ounce idag är den runt 930 dollar/ounce, så påstår Fed.res att deras huvudsakliga mål är att kontrollera inflationen
och att det är pristet på guld som gått upp inte inflationen som skenat(vem försöker dem lura). det är inte bara det amerikanska folket som får se sina tillgångar( som mäts i dollarn, inte riktiga pengar) krympa konstant hela tiden(ändå är inflationen kontrollerad påstår dem) utan även resten av världen, eftersom guld är den internationella valutan(där har vi orsaken till u-världens oförmåga att ta sig ur misären, även skurkaktiga diktaturer ska inte glömas men som får näring av korrupta system).

1 ounce guld kunde köpa lika mycket år 40 som år 2009(t.ex korg med kläder o skor). om du kunde köpa en viss varukorg(t.ex kläder ,skor) år 40 med 45 dollar kan 45 dollar knappt ge dig en en bråkdel idag, du behöver idag 930 dollar för samma varukorg.

med denna takt kommer vi behöva jobba allt mer(ingen sem. o ledigheter osv.) för att kunna bibehålla den standard man växte upp i för att pengarna vi får betalt i tappar värde konstant(inflation).

och detta är inget unikt för dollarn, det gäller alla papperspenger runt om hela världen, sker denna process. man kan kalla det en utarmning av människor eller man kan kalla det koncentrering av människors värde. (kanske hade Marx rätt)

hur som helst vad vi behöver är ett nytt finansiellt system innan blir vi är helt utarmade!!!

PS så att jag inte missuppfattas för att vara kommunist för att jag nämner marx, jag står för en FRI marknad men inte kapitaliskt marknas. DS
Förändringen kommer inte uppifrån
tänkte bara korrigera mitt senaste inlägg. jag skrev"eftersom guld är den internationella valutan" , blev fel. jag menar att Dollarn är den internationella valutan och det är bara dollarn som är kopplad till guld och alla andra papperspengar värderas i relation till dollarn. så när Dollarn sjunker i värde(inflation) så hänger alla andra valutor också med som är medlemmar av IMF.

så de nationer som vill klara sig ur den oundvikliga kraschen av dollarn(som de flesta amerikanska ekonomer talar om) av att obama trollar fram några biljoner dollar ur ärmen och späder ut dollarn(alltså inflation och statsskuld som betalas av skatt), bör dessa länder dra sig ur IMF och göra sig oberoende av dollarn, jag menar inte att handeln ska läggas ner utan bara göra sig finansiellt oberoende.

vore intressant att höra vem som håller med eller inte håller med för den delen.

mvh A.D
Förändringen kommer inte uppifrån
Maximus,

Jag håller med Patrik och A.D att vi är inte redo att avskaffa pengar. Ifall vi en dag kan leva utan korruption, girighet etc och det blir helt naturligt att jobba för varandras bästa... då kanske vi inte behöver använda pengar längre.... men det är lång väg dit.

Jag försår vad du menar Maximus att vårt penningsystem skapar korruption och girighet, men vi kan skapa ett system som uppmuntrar ärlighet och givmildhet. Pengar i sig är ju inget ont, bara en mänsklig ide´!

Att skapa ett hållbart penningsystem, där ingen tillåts späda ut värdet för egen vinning känns som en uppenbar åtgärd som vi behöver göra. Men jag tror att även när det är gjort så kvarstår en hel del problem.

A.D. skriver att han är för en "fri marknad". Problemet med att låta människor samla på sig så mycket kapital de vill är att de kan styra marknad och politik med denna koncentration av kapital, vilket leder till en orättvis fördelning av jordens resurser.

Vad menar du med fri marknad A.D.? (jag är inte heller kommunist ;-)

Pengar med inneboende värde vore väl toppen, men hur löser man det i praktiken? Vi vill ju inte gå och släpa på guld exempelvis. Menar du att ha pengar såsom sedlar kopplade till ett värde i guld eller dylikt?

Inte ens dollarn är väl kopplad till guld eller något annat värde förutom trovärdigheten för Federal Reserve och de treasury bonds som USA utfärdat till dom? Eller?
Förändringen kommer inte uppifrån
Klas skrev:
Inte ens dollarn är väl kopplad till guld eller något annat värde förutom trovärdigheten för Federal Reserve och de treasury bonds som USA utfärdat till dom? Eller?
Jag håller med att USD inte är kopplad till guld sen brettonwoodssystmets fall 1971(då dollarn var fast till guld på 35 USD/ounce idag 833D/ounce), vad jag ville mena var att det är dollarn är som den enda valutan som beskrivs eller värderas relation till guld och alla andra valutor värderas gentemot dollarn(växelkurser), eftersom dollarn är världsvalutan. så Fed:s politik har påverkan långt bortom dess gränser, speciellt för de länder som har dollarn som reserv valuta(tredje världen speciellt) eller exportberoende länder som Sverige.

Alla här på forumet verkar vara överens om att det finansiella systemet vi har idag inte är sund eller rättvis och att vi behöver en reform(ekonomiskreform!!).
efter att har funderat på frågan och funderat på bristerna och möjliga lösningar har jag kommit fram till att lösningen är att avskaffa inflationen inte kontrollera den(centalbankers påstådda funktion)och det sker genom att införa pengar med inneboende värde som betalningsmedel i marknaden. Då behöver vi inte oroa oss för inflation eller devalveringar eftersom värdet inte kan kontrolleras av någon.
Det skulle kunna vara guld eller vad som helst med inneboende värde(har inte kommit så långt).

Men om vi tänker oss guld som betalningsmedel, skulle det vara så mycket jobbigare att bära på 1 uns guld(27g) än 7222 kr i sedlar=833 Usd.
Klas skrev:
Att skapa ett hållbart penningsystem, där ingen tillåts späda ut värdet för egen vinning känns som en uppenbar åtgärd som vi behöver göra.
Är inte åtgärden att införa pengar som inte kan spädas ut och detta sker enligt mig bara om man inför pengar med inneboende värde.

När det gäller frimarknad håller jag inte med Klas att likställa frimarknad och koncentration av pengar. Jag har den uppfattningen att det är just när fria aktörer gör fria val i handel och gör affärer i en frimarknad som spridning och fördelning av kapital sker. i en frimarknad gör aktörerna vinst ibland och ibland går man med förlust, detta är en inneboende mekanism i marknaden som gör att välstånd cirkulerar runt om i ekonomin och inte enbart bland eliten eller kapitalägerna, detta är effektiv fördelningspolitik.
Koncentration av kapital och upphörandet av fördelning sker du man går från fria marknaden och går mot monopol marknader som slår ut små affärer. och med monopolmakten kan man köpa politiker och påverka politiken för att konsolidera dess ställning och göra evig vinst. (kort sammanfattat, går att diskutera djupare i en annan tråd kanske)

Avslutningsvis tänkte jag citera patrik från hans första inlägg i tråden:
” Människor i allmänhet tror att våra politiker kan garantera och skapa välfärd. Men det är upp till var och en av oss att skapa välfärd.” håller helt med det är till var och en att skapa sin välfärd men detta kan bara ske i fri och oreglerad marknad med riktiga pengar utan monopol. statens roll är att se marknadsreglerna följs(som att upprätta marknadspriset) inte fingra i den.

mvh A.D
Förändringen kommer inte uppifrån
Guld är en ganska meningslös metall. Det mesta hängs runt halsen eller stoppas in i munnen. En symbol för människans besatthet över något som saknar nyttigt värde. Så jag skulle knappast känna mig trygg om jag kunde växla in mina sedlar mot lite "gull". Det var bra att man avskaffade Bretton Woods. Ekonomin växte snabbare än guldtillgången i världen.

Det var en ganska lustigt teori att inflationen skulle utarma människor och tvinga oss att arbeta mer. Det är just fackföreningarna som driver på inflationen med sin löneökningar. Haha, kanske skulle hör av mig till någon av dem för en kommentar?

Det är ju ganska självklart att en besparing urholkas i förhållande till en annan om man lägger den ena under madrassen i 40 år och placerar den andra så att den ger ränta. Med tanke på hur mycket avkastning man borde ha fått under åren så gör den smygande inflationen inte så mycket skada. Lägger man pengarna i madrassen så får man skylla sig själv. Det är kapitalförstöring. Ungefär som att stå lutad mot en traktor och förstrött titta ut på sin oplöjda åker medan grannen gör vad han kan med sin hästdragna plog.

Om man jämför hur mycket man då kunde fylla en varukorg med sin månadslön och hur mycket man kan köpa för sin nuvarande månadslön så har vi haft en fantastisk utveckling. Tekniken har i ena ändan gjort det möjligt att producera varor billigare samt i andra ändan effektiviserat vårt arbete. Det är därför som man idag i Sverige kan leva bra mycket bättre på en deltidslön än vad man kunde göra om man hade 12 timmars arbetsdag för hundra år sedan. Därför måste jag ställa mig frågande till utarmningsteorin.

Tänk på kolgruvearbetaren i Höganäs kring förra sekelskiftet varje gång ni använder dator, tv, mobil, bil, går på toaletten, åker tåg, äter jordgubbar mitt i vintern och tar del av modern sjukvård. Då kanske ni inte känner er så utarmade. Är det inte fantastiskt vad vi har skapat ur skuld/ingenting.

Det är lika roligt att höra påståendet att bankerna och företag inte bryr sig om fattigdomen och ohälsa. Fattigdomen har minskat i världen och det är dessas förtjänst, inte Röda korsets bössor. Inga företagare är så dumma att de lär upp sina arbetare i u-länderna för att sedan låta dem dö i Aids och Malaria när det kan undvikas för en billig penning. Vad gäller bankerna så är jag övertygad om att de gärna lånar ut till de fattiga så att de kan få fart på sina företag. Ett problem i många fall är att myndigheterna inte har vidtagit en fastighetsreglering som gör det möjligt att belåna med marken som säkerhet vilket alltjämt är den mest betydande säkerheten för låneinstituten. Ett sätt att gå runt detta dilemma är microlånen som gjort livet bättre för många fattiga. För detta delades ett ekonomipris ut nyligen. Men det är ju förstås utlåning utan säkerhet vilket ledde fram till dagens kris. Något som det här forumet verkar vara överens om vara icke önskvärt. Sorry, ni fattiga! Ni skapar värden ur luft och det urholkar tydligen oss som redan har pengar. Fortsätt att odla jams som ni alltid gjort! (var det inte någon här som ville flytta ut på landet och vända etablissemanget ryggen? låter som en sekt i danande)

Håller med om att korruptionen måste bekämpas. Korruption uppkommer då någon tilldelas makt för vilken annan är redo att betala för. Man borde följaktligen avreglera marknaden. Då finns ingen makt att köpa. Varför muta tulltjänstemannen när man får fritt föra varor över gränsen. De länder med störst korruptionsproblem är de som har mest byråkrati. Pengarna kan vi inte ta bort för då skulle vi ha en värdelös värld och människans girighet är en av våra bästa egenskap så den vill vi ju inte ha bort. Det är ingen stor risk att vår fria marknad slammar igen av monopol. Världsekonomin växer snabbare än det genomsnittliga företaget förmår. Därför förmår inte Bill Gates med sin ofantliga förmögenhet vara rikare än många tidigare magnater i världshistorien och är därför mindre mäktig. Det förhållandet och lite konkurrenslagstiftning lugnar läget.

Det är inget fel på vårt ekonomiska system idag. Det har möjliggjort ökat välstånd och minskade klyftor i världen den mänskliga historien aldrig tidigare skådat. Naturresurser finns det gott om för en fortsatt utveckling. Man kan dock diskutera om det är något fel på de som inte vill köpa en aktie som betalat sig på 2-3 år eller ett billigt hus. Det är det som ger våra krascher med jämna mellanrum. Dessa betalar sig snabbt. Och vad är det för fel med statskuld?

Man kan bara tänka sig hur det skulle se ut om riksbanken förlorade sitt oberoende. Vi skulle få vår nuvarande konjukturcykel utbytt mot en fyraårig cykel (en valperiod).

Länge leve bankerna (eller parasiterna om ni så vill) och försäkringsbolagen, de två instituten som gjorde resan möjlig!
Förändringen kommer inte uppifrån
Hej Aktieägare, tusen tack för ditt inlägg!

Du har en sund syn men verkar missa poängen med att staten skulle kunna trycka egna pengar för att täcka sin budget och därmed undvika kriser inom offentliga sektorn såsom nedskärningar som drabbar gemene man.

Vi måste värna om folket och varandra och ta hand om de fattiga. Sen visst är det bra att många kan få ta lån och utöka sina verksamheter, men dagens system sparkar gärna på de som redan ligger. De fattiga blir fattigare.

Sen finns det de som säger att de fattiga får skylla sig själva för att de inte köpte rätt aktie eller inte köpte en aktie överhuvudtaget.

Poängen jag vill framhäva är att bankerna står för större delen av den skapade krediten och de har inget att backa upp det med förutom skuld. Detta skapar problem såsom lågkonjunkturer och det är endast tiden som gör att inte allt faller eftersom pengar skapade ur ingenting med skuld förväntar sig en evig tillväxt vilket inte är möjligt. Så en reform är nödvändig.

Du verkar inte vilja ha en reform Aktieägare, men jag kanske misstolkade dig. Dagens system har fungerarat som väntat och nu behövs ett nytt system som inte orsaker fattigdom och problem inom offentliga sektorn. Häromdagen sa de på nyheterna att kommuner förlorar så mycket pengar i skatteinkomst att de kommer få problem med nedskärningar inom vård och skola. Om privata banker genom Fractional Reserve Banking kan skapa pengar ifrån ingenting och lägga ränta på det så kan väl staten göra detsamma - skapa egna pengar - för att klara sin budget (det får ju inte gå till överdrift).

Då skulle bara en privata sektorn ha uppgångar och nedgångar och de banker som lånar ut utan att ha ordentlig täckning får skylla sig själva medan offentliga sektorn alltid går bra och folk i allmänhet alltid har det bra medan samhället frodas.

Är det inte så vi vill ha det? Ett bra, fungerande och kärleksfullt samhälle utan problem?

mvh
- Patrik
Förändringen kommer inte uppifrån
tänkte bara kommentera några intressanta påståenden av Gäst_aktieägare
Gäst_Aktieägare skrev:
Det var bra att man avskaffade Bretton Woods. Ekonomin växte snabbare än guldtillgången i världen.

jag tror inte att det är riktigt rätt här. Man avskaffade inte Brettonwoods systemet, det var usa som unilateralt avbryt den för att dem inte kunnde hålla vad dem lovade. att konvertera dollarn mot guld. Men USA tänkte inte på det när man tryckte upp alla sedlar för att finansiera vietnam under 60-talet. så jag förstår inte vad du menar med att ekonomin växte snabbare än guldtillgången, det var snarare sedelpressen gick snabbare än vad som kunde backas upp av guld.

Gäst_Aktieägare skrev:
Det var en ganska lustigt teori att inflationen skulle utarma människor och tvinga oss att arbeta mer. Det är just fackföreningarna som driver på inflationen med sin löneökningar.

detta tåls att vidarutvecklas, inflation innebär antar jag att saker går upp i pris eller om man uttrycka sig annorlunda att pengarna tappar värde. och pengarna skapas inte av några % lönehöjningar till arbetare utan av riksbanken och kommersiella banker. tyckte att det var ett märkligt påstående. du kanske vet nåt vi inte vet. (jag antar att du då inte gillar obamas biljonstöd)

Gäst_Aktieägare skrev:
Det är ju ganska självklart att en besparing urholkas i förhållande till en annan om man lägger den ena under madrassen i 40 år och placerar den andra så att den ger ränta.


vore intresant att höra om det är någon som har sina sedlar under kudden, énligt mig verkar det som alla har en visakort o dylikt alltså pengarna på banken och inte under kudden. med tanke på den nuvarande krisen kanske många önksar att dem hade sina pengar under kudden, i banken gick dem ju upp rök med alla konkurserna.

Gäst_Aktieägare skrev:
Tänk på kolgruvearbetaren i Höganäs kring förra sekelskiftet varje gång ni använder dator, tv, mobil, bil, går på toaletten, åker tåg, äter jordgubbar mitt i vintern och tar del av modern sjukvård.

det är sant, vi blir inte utarmade. det är dem som tillverkar datorerna,tv mobil etc. som blir utarmade. Majoriteten av världens befolkning har inte ringt sin första samtal och om att fattigdomen har minskat bör aktie_ägaren läsa FN:s egna rapporter om deras milleniemål när det gäller fattigdomen. du kanske känner till att hela u-världen tog lån av IMF för att utveckla sin ekonomi, vad blev resultat, att dem inte kan ens betala tillbaks ränta på lånen(att det nu behövs skuldavskrivingar). det kanske var arbetarnas löneökningar som var felet eller att lånet som dem fick i papperspengar tappade konstant värde.

det är inte mycket som jag instämmer med aktie_ägare, men det om att fria marknaden är korruptionens antites håller jag med om. men om jag uppfattade han rätt menar han att vi har en fri marknad idag. men jag tror att både han och jag är överens om att det existerar korruption i praktiskt taget varje marknad, så är den verkligen fri då.

jag ångrar inte iaf att jag inte köpte aktier hos lehman brothers eller swedbank för den delen.

A.D
Förändringen kommer inte uppifrån
Aktieägare har rätt i att guld är rätt så värdelöst. Sedlar och mynt är ännu mer värdelösa. Systemet baserar sig på att vi i samhället litar på att de pengar som riksbanken ger ut har ett visst värde. Står det inte ett ekonomiskt värde bakom en sedel kan man inte göra så mycket med den. Att såsom t ex Patrik förespråkar bara trycka nya pengar för att man vill täcka kostnader är en metod som har testats tidigare. I Tyskland efter första världskriget resulterade det i en inflation av episka mått och till sist var arbetare tvunga att kräva att de skulle få ut sin lön under lunchrasten för att de skulle hinna köpa mat till familjen innan mångmiljonlönen blev helt värdelös. Ökar man pengamändgen drastiskt utan en motsvarande värdeökning kommer detta att de enskilda pengarna blir mindre värda eftersom de fortfarande motsvaras av samma bakomliggande värden. Att låta staten trycka pengar för att betala saker är väldigt kortsiktigt och medför stora risker.

Angående Aktieägares poäng om kopplingen mellan fackliga kollektivavtal och inflation syftar han troligen på det faktum att löneökning genom kollektivavtal tillfaller alla automatiskt och är inte beroende av den enskilde arbetarens ökade effektivitet (i.e. ”värdeökningen”). Problemet uppstår när man har avtal som är så vida att de nästan täcker hela arbetskraften.

Vill även kommentera det som Patrik skrev.
”Poängen jag vill framhäva är att bankerna står för större delen av den skapade krediten och de har inget att backa upp det med förutom skuld. Detta skapar problem såsom lågkonjunkturer och det är endast tiden som gör att inte allt faller eftersom pengar skapade ur ingenting med skuld förväntar sig en evig tillväxt vilket inte är möjligt. Så en reform är nödvändig.”

För det första är fordran och skuld två sidor av samma mynt. När en bank lånar pengar till Dig för att du skall kunna köpa en bostad så får du en skuld till banken medan banken får en fordran gentemot Dig, vilket är en tillgång. Tillgångar kan vara olika säkra, men de är tillgångar i alla fall. Osäkra tillgångar fyller också en funktion bara de är korrekt prissatta och värderade (med ränta och kreditbetyg). Den finansiella krisen hade mycket att göra med att säkerheter som var värderade som s k AAA säkerheter (säkraste) i realiteten byggde på osäkra fordringar. Men när en bra kapitaliserad bank lånar pengar så är det en rätt så säker tillgång för den som lånar ut pengarna. Kan en bank inte låna ut pengar till någon som har bättre nytta av dem kommer de bara ligga och skvalpa i valvet där de inte gör någon nytta. Dessutom måste man komma ihåg att oavsett vilken finansiell kris vi har hamnat i för tillfället krävs det en bättre kris för att eradikera de vinster som hittills har gjorts ute i samhället. Lågkonjunkturerna har i regel endast varit sänkningar av BNP-ökningstakten, inte defacto minskningar av BNP.
Jag vill bara poängtera att den grundläggande kapitalistiska dealen är en bra konstruktion, även om den kan justeras på olika sätt (och det gör man hela tiden genom anpassning till nya problem och utveckling). Den hjälper finansiärer att hitta företag att investera i. Finansiären får avkastning som denne kan betala skatt för, konsumera för och investera för. Företagaren får kapital för att få igång sin rörelse, köpa inventarier som behövs och anställa människor som får en lön att leva och konsumera för. Faktum är att när staten lägger sig i detta känsliga system med sina trubbiga verktyg skapas problem. Ta till exempel Freddie Mac och Fannie Mae, de två semi-offentliga bolånejättarna i USA. Subprimekrisen började till stora delar hos dem, och som vissa ekonomer har påpekat hade staten blandat sig in i deras affärsverksamhet genom att sätta upp politiskt motiverade mål och/eller krav på att de skulle ge lån till s k underpriviligerade personer (dvs personer som annars inte borde ha fått lånen).

Ett sista tillägg angående A.Ds inlägg om tredje världens skulder till IMF. Skuldavskrivningar kommer i sig inte att hjälpa eftersom anledningen till att de länderna behövde lånen i första taget fortfarande finns kvar. Det rör sig ofta om skenande militärbudgetar, korruption och tungrodda byråkratier som försvårar livet för invånarna. Man kan fråga sig varför Botswana klarar sig så mycket bättre än grannlandet Zimbabwe. Eller jämföra Japan efter andra världskriget med hur det såg ut i sydamerika tills för inte så länge sedan. Det måste följa med reella krav på att länderna skall sanera sina ekonomier och ett förbud för staten att ta vidare IMF-lån i större utsträckning. Många regeringar har helt enkelt använt IMF-lånen för att köpa tid så att de inte behöver ta itu med problemen och fatta obekväma politiska beslut. Visserligen försvinner inte korruption om man minskar på byråkratin, men den minskar rejält i varje fall om den hålls på ett nödvändigt minimum. Läste ett exempel om att det i ett viss sydamerikanskt land krävdes över 100 byråkratiska moment för att en ensam företagare skulle få starta en liten textilfabrik med en handfull symaskiner. Mindre makt i tjänstemäns händer innebär helt enkelt mindre tillfälle att bli korrupt.

Mvh
L.R.
Förändringen kommer inte uppifrån
Herregud. Se tillbaka på Sverige för bara hundra år sedan, dagens ekonomiska system - inklusive pengar - har hjälpt oss till där vi är idag. Se på Sydkorea kontra Nordkorea - vilket land valde att avreglera och gå mot en så fri marknad som möjligt och vilket land var det som lyckades ta sig ur fattigdomen? Svaret är entydigt.

Jag vill ha kvar pengarna i det samhälle jag lever i. Om ni vill skapa en sekt som flyttar ut till olika platser på landsbygden och skapar något slags nätverk mellan olika lokala platser - gör det. Men blanda för guds skull inte in mig i det.

Jag kommer inte läsa av några diskussioner här mer. Hittills har de enbart grundat sig i historielöshet och missförstånd av vad pengar verkligen symboliserar och vad korruption verkligen är och uppkommer ur.

Student som vet att tacka för sin sin historiskt relativa rikedom snarare än att banna sin samtida relativa fattigdom.
Förändringen kommer inte uppifrån
Bretton Woods-systemet kunde inte upprätthållas då sedelpressen gick snabbare än vad som kunde backas upp av guld därför att ekonomin växte snabbare än guldtillgången. Kan någon förklara vad det vettiga hade varit att riskera deflation och att hämma den ekonomiska tillväxten bara för att invänta att man hinner vaska fram mer av en föga användbara metall.

Nej jag har inte missat poängen med att staten skulle kunna göra egna pengar. Det har inte staten heller gjort eftersom de till och med har monopol på att göra pengar genom sin myndighet Riksbanken. Skulle en vanlig bank göra något sånt skulle det vara frågan om brottet falskmynteri. Det är skillnad på Fractional Reserve Banking (FRB) och sedeltryckning. FRB innebär att man lånar ut pengar som redan finns inlånade. En bank lånar alltså ut sina kunders bankmedel. De trycker inte nya pengar utan utnyttjar de som finns. Detta kan självklart staten också göra. Man lånar helt enkelt pengar och ökar därmed statsskulden. Sedan skickar man ut pengarna på marknaden. Staten kan alltså och gör redan idag som bankerna. Det ni efterfrågar tillgodoses därmed inom nuvarande system. Behövs pengar till den offentliga sektorn är det bara att låna så slipper man skära ner. Skulle man börja trycka upp pengar skulle det endast leda till inflation. Det skapas ju inget värde när man trycker upp en massa pappersbitar.

Skulle inte bankerna ägna sig åt FRB skulle man istället för att erhålla ränta få betala för bankens besvär att ha pengarna deponerade. Dessutom skulle ekonomin gå på sparlåga då inga pengar skulle vara i rörelse. Vad gäller risken att bankerna går i konkurs så har vi insättningsgaranti, så det är lugnt.

Inflationen skapas av flaskhalsar i ekonomin, exempelvis råvaror, arbetskraft eller infrastruktur som inte svarar mot efterfrågan. Det uppstår då alltså en konkurrens om resurserna och den som bjuder mest vinner. Priserna går upp = inflation. Effekten blir då på lång sikt ökad råvaruframställningen, arbetskraftsinvandring och utbyggnad av infrastrukturen. Det blir mer lönsamt att satsa på flaskhalsarna och det har i slutändan den enkla förklaringen att dessa behöver byggas ut för att ekonomin ska växa vidare.

När det cirkulerar mer pengar i samhället uppkommer alltså inflation. Trycket på flaskhalsarna ökar. Det kan bero dels på att folk har plockat pengarna ur madrassen och är ute och springer på stan med dem eller att staten har bestämt sig för detsamma. Går man ut och köper ett paket mjölk driver man på inflationen. Trycker man fler pengar och släpper ut på marknaden uppstår det följaktligen inflation. En sådan sedelpress skulle alltså leda till den inflation och utarmning som folk på det här forumet verkar förarga sig över. Riksbankens uppgift är att genom sin penningpolitik (räntestyrning) hålla inflationen i schack.

Återigen vill jag påpeka att folk har givits ett ökat välstånd. Det finns mycket riktigt många som fortfarande har det eländigt men det viktiga är trenden att folk inte blir fattigare utan får det bättre. Inte nog med det, folk får det bättre i snabbare takt än vad våra svenska förfäder upplevde. Jag reagerar mot påståendet att folk blir fattigare. Fn:s mål att kraftigt reducera fattigdomen var ett politiskt hurtiighetsprojekt. Sikta högt så kommer vi alltid någon vart! De höga målen verkar inte kunna uppnås. Det innebär ju inte på några vis att folk skulle ha fått det sämre. Folk har fått det bättre. Östasien (med Kina i spetsen) är praktexemplet. På mindre än 20 år har antalet fattiga där halverats, från 1 miljard till 500 milj, en makalös utveckling. Andra har inte haft en lika lyckosam utveckling, nämligen afrikanerna. Ni verkar påstå att räntan är roten till allt ont i Afrika. Ska vi gå igenom Afrikas moderna historia?

Angola har haft 27 års inbördeskrig. Moçambique har haft långvarit inbördeskrig och marxism. Kongo har haft långvarigt inbördeskrig och konflikter med sina grannländer. Antalet döda uppskattas till över 5 miljoner (man får gå tillbaka till andra världskriget för att hitta större blodspillan). Sierra Leone har haft långvarigt inbördeskrig
Liberia och Sierra Leone har haft inbördeskrig. Burkina Faso har haft ständiga militärkupper och inbördeskrig i grannländerna. Folkmorden och de etniska konflikterna i Burundi och Rwanda känner ni säkert till. Situationen har knappast varit bättre i Idi Amins Uganda. Centralafrika har under större delen av sin självständighet sett militära regeringar missköta landet och haft ännu stökigare grannar. Ett av grannländerna är Tchad som nästan konstant fått utstå inbördeskrig och inre oroligheter samt invasion av Libyen som lök på laxen. Elfenbenskusten var ett av de länder som drog åt sig mest utländska investeringar och var en stor exportör av kakao. Inre oroligheter ledde till statskupp och inbördeskrig som förstörde landet. Djibouti har haft inbördeskrig. Behöver jag närmare gå in på läget i Somalia och Sudan? Ekvatorial-Guinea kan håva in stora pengar på sina oljetillgångar men detta har inte lett till någon förbättring för befolkningen då landet i praktiken är en diktatur. Eritrea har haft 30-års frihetskrig och åtföljande krig med Ethiopien som i sin tur har haft diktatur, statskupper och inre problem samt drabbats av misären i övriga grannländer. Ghana, Guinea och Guinea-Bissau har haft statskupper och diktatur och den senare även inbördeskrig. Kenya har haft korruption, dålig samhällsstyrning och dödliga upplopp. Så kan vi ju nämna Mugabe med sitt Zimbabwe, mästare i konsten att omvandla ett av kontinentens allra rikaste länder till världens snabbast minskande ekonomi, och han fick ekonomiskt stöd av Olof Palmes Sverige (man skäms).

Ska jag fortsätta med Lesotho, Malawi, Togo, Gambia, Mali, Senegal, Mauretanien, Niger, Nigeria, Sao Tome och Principe, Swaziland och Tanzania?

Kamerun har haft det stabilare, därför har ekonomin utvecklats mer än i grannstaterna. Landet har dock inget demokratiskt system värt namnet samt omfattande korruption. Gabon har också haft det en stabilt något som i kombination med naturresurser har lett till utländska investeringar från utlandet och därför relativt högre levnadsstandard. Gabon är dock en diktatur.

Namibia har det positivt. Landet är utfattigt med stora klyftor men stabiliteten och den ekonomiska tillväxten kommer enligt UNDP leda till att landet faktiskt klarar milleniemålen. Så finns det ju pärlor som Botswana. Så ska Afrika byggas.

Förutom denna politiska dimension kan nämnas HIV/AIDS samt att bistånd och protektionism från västvärldens sida ytterligare kvävt den ekonomiska aktiviteten. Mot den bakgrunden tycker jag att det är föga relevant att diskutera räntan som ett väsentligt problem. Det är som att skylla på villalånet istället för elden när huset brunnit upp. Den fria marknadsekonomi med kreditinstituten i centrum som ni verkar kritisera har knappt existerat i Afrika.

Mina prylar hemma är tillverkade i Indien, Malaysia, Taiwan, Kina, Indonesien, Vietnam, Thailand, Sydkorea, ni vet den del av världen som har fått det bättre. Jag har inte hittat något från Afrika så det är väl någon annan som utarmar dom. Det kanske står "Made in Somalia" på era datorer? Poängen är att de som "försörjer" oss i väst får det bättre genom industrialiseringen medan de som står utanför står och stampar.

Som ni resonerar på den här tråden resonerade man i Tyskland efter första världskriget när man skulle betala det gigantiska krigsskadeståndet som det inte fanns pengar till. Den geniala lösningen var att man började trycka mer pengar. Det blev ingen inflation, det blev hyperinflation. Pengarna fick det inneboende värdet ni efterfrågar. Folk eldade så småningom med dem för att det var billigare än ved. Strax inpå knuten fick tyskarna sitt bra, fungerande och kärleksfulla samhälle i sitt tusenåriga rike med Hitler som härförare.

Ursäkta om jag inte delar era drömmar!
Förändringen kommer inte uppifrån
Gäst_L.R. skrev:
Att såsom t ex Patrik förespråkar bara trycka nya pengar för att man vill täcka kostnader är en metod som har testats tidigare. [...] Att låta staten trycka pengar för att betala saker är väldigt kortsiktigt och medför stora risker.

En stat som trycker egna pengar måste göra det extremt ansvarsfullt och med målet att undvika inflation och skapa ett samhälle utan fattigdom. Hur man gör det vet jag inte och det måste disktueras. Målet med ett ekonomiskt system ska vara ett samhälle där alla har det betydligt bättre än de utsatta idag och underbetalda såsom offentliga anställda (t.ex. hemtjänsten). Ett samhälle som tar hand om de svaga och samtidigt gynnar de som driver på för fortsatt utveckling är vad jag är ute efter.

Självklart menar jag inte att göra som t.ex. Tyskland gjorde.

Privata Banker står idag för ca 90% av alla skapade pengar (även om det är krediter som inte har någon fysisk form, läs mer i Nils Fagerbergs C-uppsats under Fakta). Dessa skapas under extremt komplicerade förhållanden när pengar lånas ut under Fractional Reserve Banking som innebär att banken kan låna ut mer än vad de har i fysiska kontanter så länge de inte lånar ut mer än tillåten ratio.

I övrigt så har du rätt i det du säger L.R. men jag tycker att många missar poängen med att lösa själva problemen såsom fattigdom, varsling, dålig sjukvård såsom långa köer, samt dålig skola, dålig äldrevård och många som är underbetalda inom offentliga sektorn.

Jag tycker det är tråkigt att se människor som inte mår bra, och när vi har pengar - som människan skapat - så skulle det kunna vara ett verktyg som gör så alla människor mår bra. Vilket det uppenbart inte gör idag. Förutom för de som lär sig systemet och nyttjar det till sin fördel och sen skiter i andra. Vilket är egoistiskt så det skriker om det.

Visst ska den som arbetar hårdast ha mest betalt, men säg det till de som arbetar fysiskt och bygger upp samhället och inte handlar med t.ex. papper. Eller den som städar och håller rent och som ser till så byråkrater, tjäntemän och aktiehandlare kan göra det i en ren miljö.


Gäst_Aktieägare skrev:
Det har inte staten heller gjort eftersom de till och med har monopol på att göra pengar genom sin myndighet Riksbanken.

Du har rätt i att Riksbanken har monopol på sedeltryckning. Dock så lånar Riksbanken dessa pengar till staten genom statsobligationer. Det är vad de sa när jag ringde till dem, och om de ljög så får du väl ringa och fråga varför? Samtidigt säljer Riksbanken tryckta pengar till marknaden såsom banker när de efterfrågas.

FRB innebär att man lånar ut pengar som redan finns inlånade. En bank lånar alltså ut sina kunders bankmedel.

Problemet med FRB är att bankerna kan låna ut många fler gånger än vad är insatt ifrån kunderna ifrån början. T.ex. om jag sätter in 1000kr och banken kan med FRB på säg 80% (20% sparas som reserv) låna ut 800kr. Min kompis tar detta lånet och har nu 800kr som han sätter in på banken och FRB kan återupprepas och denna gången lånar banken ut 640kr. Nu har alltså mina tusen kronors redan lånats till ett värde över vad de är värda. 800kr + 640kr = 1440kr. Detta kan sen fortsätta tills någon som tar ett lån inte väljer att sätta in pengarna på banken igen. P.g.a. av detta system så lyckas vi göra bankerna rika genom att de tar ränta på lånen, samtidigt blir det ett evighetsspel där 1000kr som är insatta blir nästan 10 000kr, och alla 9000kr som lånas ut (med ränta) är skapade ur tomma intet (eftersom 1000kr var vad som var insatt ifrån början). Det gäller dock att alla i varje led sätter in pengarna på ett eller annat sätt i en bank igen, och få förvarar idag pengar utanför bankerna.

Det systemet nyttjar inte staten, och om staten hade kunna trycka egna pengar genom Riksbanken så hade inte vi haft problem med budgetunderskott då det vore idiotiskt att låna pengar av sig själv.

Vad vi måste förstå är att dessa pengar som skapas utöver de 1000kr som sätts in skapas ifrån skuld (någon tar ett lån). I slutändan kan vi inte återbetala alla lån då de mesta pengarna (90%) är skapade ifrån skuld.

Om staten hade gjort samma sak och istället för att använda ränta för profit som bankerna gör, hade de kunnat använda all vinst till att gynna offentliga sektorn. Bankerna t.ex. står tillsvars inför aktieägare som tjänar pengar på FRB systemet. Hade staten gjort likadant och använt pengarna till att finansiera samhället så hade systemet gynnat alla, och inte bara bankerna och dess aktieägare, eller hur Aktieägare. :)

Återigen vill jag påpeka att folk har givits ett ökat välstånd. Det finns mycket riktigt många som fortfarande har det eländigt men det viktiga är trenden att folk inte blir fattigare utan får det bättre.

Jag håller verkligen med dig Aktieägare, du har en sund syn samt verkar vara väldigt intellektuell och jag håller med om att saker blir bättre hela tiden. Men nu har vi nått skedet där vi måste sluta låta banker trolla fram så mycket pengar genom Fractional Reserve Banking, det slutar bara med de kriser som vi har idag. Vi skulle kunna ha en konstant sund tillväxt utan den kraftiga prisökning som dagens system vill ha för att få högre avkastning.

Jag är inte ute efter att göra radikal ändringar som försämrar, jag vill bara se en radikal förbättring. Vi kan hålla på med samma system i 100år till men då kommer systemet antagligen kollapsa innan dess, p.g.a. att så mycket pengar skapas ifrån skuld. När jag tar 1000kr som exempel är det lågt räknat med tanke på alla miljarder som företag gör och som de sätter in på bankkonton.

Dokumentären The Money Masters på över 3timmar förklarar det väldigt bra och varnade dessutom för dagens finanskriser redan på 90-talet genom sin kunskap rörande FRB. (http://www.themoneymasters.com/)

Som ni resonerar på den här tråden resonerade man i Tyskland efter första världskriget när man skulle betala det gigantiska krigsskadeståndet som det inte fanns pengar till. Den geniala lösningen var att man började trycka mer pengar. Det blev ingen inflation, det blev hyperinflation. Pengarna fick det inneboende värdet ni efterfrågar.

Tack för din sunda syn och din intellektuella begåvning! Jag håller som sagt med dig och anser att du har en sund syn. Jag vill inte på något sätt hävda att vi ska skapa pengar som i Tyskland. Det jag menar är att på samma sätt som privata banker kan omvandla en liten summa pengar genom utlåningar till en ännu större summa pengar tack vare FRB är något som Regeringen borde ta lärdom av. T.ex. för att skapa pengar till budgetunderskott.

Vi behöver som sagt en reform, och hur den ska gå till måste diskuteras. Jag ser på de problem vi har och söker lösningar. Om staten hade haft en egen bank som endast skaffade säkra fodringar och använde sig av FRB med ränta för att gynna samhället hade vi inte behövt ha så höga skatter då vinsten hade gått tillbaka till folket. Vinsterna i bankerna går inte tillbaka till folket i den utsträckning de hade kunnat göra det.

Jag hoppas du förstår vad jag menar Aktiägare, själv blev jag rik på aktier som 20åring genom teknisk analys innan jag började intressera mig för att förbättra samhället och har levt på dessa pengar (som idag tryter, samt att krisen drabbade mig hårt) för att ha mer tid att söka kunskap.

Jag är inte på något vis ute efter att försämra några villkor, men dagens system är långt ifrån perfekt och vi kan göra det ännu bättre. Jag tror att personer som du Aktieägare kommer i en nära framtid ha ett stort inflytande i hur vi kan göra det bättre.

Fattigdom, kriminalitet osv kan vi minska och förhindra genom att skapa ett system som gynnar människorna i allmänhet och inte gör pengar till en bristvara. Jag har vänner som blivit uppsagda i denna finanskris som fått det mycket sämre, jag själv tycker att våra skatter är på tok för höga och de lär öka eftersom staten har ett sådant stort underskott nu när kommunerna förlorar skatteintäkter. Detta gör så folk får det sämre och får svårare att betala sina lån. Vi behöver en reform för att skapa ett bättre system än dagens.

En centralbank som använder sig av liknande system som bankerna där vinsten går till folket är en lösning. På så sätt kan man genom att sätta in pengar på en statlig bank gynna samhället genom att vinsterna som görs går till staten och den offentliga sektorn. Alla system är bra system så länge man använder det på ett bra sätt. Privata banker gynnar inte den offentliga sektorn och samtidigt lånar de ut i många fall ansvarslöst vilket har skapat dagens finanskriser. (Mycket p.g.a. att det vill göra så mycket pengar som möjligt)

mvh
- Patrik
Förändringen kommer inte uppifrån
Gäst_Aktieägare skrev:
Nej jag har inte missat poängen med att staten skulle kunna göra egna pengar. Det har inte staten heller gjort eftersom de till och med har monopol på att göra pengar genom sin myndighet Riksbanken. Skulle en vanlig bank göra något sånt skulle det vara frågan om brottet falskmynteri. Det är skillnad på Fractional Reserve Banking (FRB) och sedeltryckning. FRB innebär att man lånar ut pengar som redan finns inlånade. En bank lånar alltså ut sina kunders bankmedel. De trycker inte nya pengar utan utnyttjar de som finns.

Det är i det här resonemanget som den springande punkten finns.

Påstående: "Staten kan göra pengar" = sant

Påstående: "Staten har monopol på att göra pengar". Om det här påståendet är sant eller falskt beror på hur man definierar pengar. Om man med pengar menar sedlar och mynt så är det sant. Om man däremot menar M3, vilket är ett internationellt standardiserat mått för att uppskatta penningmängden, så är påståendet falskt. M3 inkluderar även pengar som existerar digitalt på kontokort t.ex. För Sveriges del existerar ca 92 % av pengarna endast i digital form så därför är det kanke mest meningsfullt att tala om pengar i form av M3. Vem som idag skapar sedlarna och mynten är i sammanhanget av underordnad betydelse.

Påstående: "Om en privat bank skapar pengar skulle det vara att begå falskmynteri" = falskt. I Sverige idag skapar privata kreditistitut 92% av penningmängden räknat i M3. Trots det blir aldrig någon bank anklagad för att vara falskmyntare. Det är lagligt för bankerna att skapa pengar.

Påstående: "Fractional Reserve Banking innebär att man lånar ut pengar som redan finns inlånade" = falskt. Banken måste visserligen ha täckning från inlåningen för att kunna låna ut, men det är inte samma sak. Här sker alltså en slags dubbel bokföring som gör att nya pengar skapas. Exakt hur det går till kan man läsa om i Nils Fagerbergs uppsats under fliken fakta.

Påstående: "En bank lånar ut sina kunders bankmedel" = delvis sant. I andra sammanhang i verkligheten kan man dock inte samtidigt låna ut något och behålla det. Att bankerna kan göra så är också anledningen till att de kan skapa pengar.

Om du förstår det här så faller väldigt mycket av det övriga följdresonemanget som du har.
Förändringen kommer inte uppifrån
Själklart är jag helt med på att problem för med sig ett behov av att lösa dem och jag tycker att det är väldigt intressant att diskutera lösningarna. Jag tackar vidare för erkännandet av mig som sunt seende och intellektuell. Här kommer mer av den varan. Det blir långa inlägg det här. Hoppas att ni orkar med.

Jag har tittat på uppsatsen. Källvärderingen lämnade mycket att önska. Kritik av metodens eventuella olämplighet måste jag ha missat om det fanns någon. Att läsa den aktuella uppsatsen var ungefär som att läsa Platon. Först bygger man upp en mycket generaliserad (och teoretisk) världsbild bestående av en handfull termer och logiska regler. Sedan förs diskussionen genom språklig logik men i en inskränkt riktning dit man vill komma. När man väl försöker knyta an till verkligheten blir slutsatserna antingen intetsägande och inexakta eller mycket tveksamma. Jag skulle närmare vilja beteckna det behandlade ämnet som filosofi och inte vetenskap. Man kommer till den föga användbara slutsatsen att om världen skulle se ut på det här viset så borde den fungera så här (istället för att fråga sig hur den verkligen ser ut och fungerar). Det står uttryckligen att ”inga insamlade data ligger till grund för analysen”. Den är alltså inte verklighetsbaserad utan bygger på ”teoretisk reflektion” (alltså filosofi). Någon form av bortförklaring till detta är att ”verklighetsförankringen bygger nästan undantagslöst på allmängiltiga och allmänt accepterade observationer”. Flera gånger framfördes okritiskt centrala påståenden utan källhänvisning (ökade klyftor, ökad fattigdom, utvecklingen är ej hållbar). Källhänvisningarna behandlar till allt för övervägande del olika bevingade citat vilket är ett klumpigt sätt att redovisa fakta. Därmed försvann det vetenskapliga i uppsatsen. Den enda verklighetsanknytningen som håller är en del siffror och statistik som när de väl förekommer ibland är vanhanterade. Ta bara de som leder till slutsatsen att vi i slutändan inte kan betala vår skuldsättning för att 90 % av våra pengar är skapade ifrån skuld och att vi inte kan betala tillbaka dem. Man har inte ställt dessa i relation till förekomsten av kapital och bruttonationalprodukten. Det är som att fråga någon hur många pengar han har på hushållskontot och hur mycket han har lånat till villan men inte fråga hur mycket han får i lön. Det spelar alltså ingen roll om han är börsbolagsdirektör och kommer kunnat betala av lånet på 2-3 år. Han kommer ju ändå inte kunna betala villan med sina hushållspengar.

Till och med de rent teoretisk slutsatserna misslyckas. Det skapas inga nya pengar genom FRB. Det är exakt samma penningmängd i systemet. När banken tar 800 av de 1000 kr så finns det 200 kr kvar. Dessa kan banken också låna ut. Då finns det inga pengar kvar på kontot. Kunden har fortfarande en fordran gentemot banken på 1000 kr och banken omvänt en skuld gentemot kunden. Vill kunden ha ut sina pengar måste banken låna från en annan bank tillsvidare. Då överförs skulden från kunden till den andra banken. Om bankens låntagare sedan sätter in de lånade 800 kr på ett konto kan banken mycket riktigt låna ut dem igen. Men då låntagaren kommer och vill ha ut sina pengar måste banken låna ännu mera av någon annan bank för att kunna betala ut dem. Återigen förs skulden över till en annan bank.

Det som beskrivs är ökad omsättning, vilket inte är samma sak som mångfaldigande. De pengar som ”skapas” uppkommer parallellt med en lika stor skuld. Väger man samman skulden och de skapade pengarna blir det noll, ingenting, vilket alltså motsvarar det som skapats. Jag förstår att bokföring, elektronisk pengar, fordran och skuld kan vara svårbegripliga i sammanhanget så låt mig belysa tankefelet med ett exempel. Adam har en sax vilket inte Bertil och Ceasar har. Alla tre har till och från användning av en sax. Adam lånar ut saxen till Bertil som efter att ha använt den i sin tur lånar ut den till Ceasar. Adam behöver nu sin sax och då han inte får tag på Bertil går han och frågar Ceasar som ger honom hans egna sax. Adam reflekterar inte över huruvida det är hans egen utan är nöjd. Bertil behöver återigen en sax och frågar Bertil om han kan få låna en till tills han får tillbaka den första varpå Adam räcker över den han fick av Ceasar. Sedan lånar Bertil så småningom ut den ”andra” lånesaxen till Ceasar. Låt oss säga att det fortsätter så tills det gått 10 varv. Vågar någon gissa hur många saxar som herrarna kunnat skapa? Har de endast den ursprungliga saxen kvar eller har de uppkommit 30 nya saxar? Jag vill påstå att det ena slutsatsen ger uttryck för en Nalle Puh-skärpa. Åh tänk! Tänk! Tänk!

Själklart skulle bankerna bli glada om du sätter in lånade pengar på deras konton men att det svenska folket verkligen sätter in tusentals miljarder på sina sparkonton är därmed inte bevisat. Självklart tjänar bankerna pengar ändå på de riktiga pengar de förmedlar. Annars skulle ju ingen vilja driva en bank. Att då föreslå att staten skulle få monopol på sådant är ingen ny idé. Det kallas för kommunism och för det finns historiskt facit. Hur ser den ”hållbara” femårsplanen ut? Trabant med avgasrening?

Det finns dock en ljuspunkt i uppsatsen och det är den korrekt avhandlade slutsatsen att ett subsystem inte kan expandera hur länge som helst i en till storleken konstant svär. Det är alldeles riktigt! Exempelvis så kan en guldfisk inte växa sig större än guldfiskskålen. Undrar vad JAK:s pengar kommer att gå till nästa gång? Ekologisk ekonomi – ibland blir man mörkrädd. Hur kan man ha tvärvetenskapligt förhållningssätt och ett helhetsperspektiv om man inte ens vet vad BNP är?

Jag trodde först att ni ville skapa ett system med tillväxt men efter att ha läst C-uppsatsen och då jag vill minnas att det i inläggen återkommande förekommit kommentarer om att tillväxten inte är evig, våra resurser är begränsade samt att pengar ska representera ett verkligt värde, så tror jag att jag förstår vad ni menar. Ni anser att medan folk ser pengarna växa på kontot förstör vi vår hemplanet. Genom att reformera det ekonomiska systemet vill ni skapa ett system som är sämre för tillväxten som är det som orsakar ekologisk kollaps. Jag förespråkade ett system som skulle gynna tillväxten men jag håller helt med om att ni är rätt ute om ni är ute efter att bromsa den. Vi ska alltså skapa ett samhälle som lever i harmoni med det ekologiska systemet på jorden. Vi måste alltså gå tillbaka till före det läge då problemen började. Mayariket och dess ekonomi kollapsade enligt forskarna i en ekologisk kris då jordbruket inte längre förmådde försörja befolkningen så om vi ska lägga oss i lä får det väl bli jägar- och samlarsamhället. Om ni tror att vi kan bli kvar på samma nivå utan ekonomisk tillväxt så glöm det. Exempelvis är dagens ”hållbara/ekologiska” jordbruk ohållbart. Det och mycket annat är till väsentliga delar myter som skapats av miljövänligt sinnade människor när de plockat en eller ett par siffror ur sitt sammanhang. Som naturfolk kan vi likt exempelvis skräcködlorna leva våra primitiva liv i harmoni med naturen i väntan på en ”naturlig” ekologisk katastrof (någon form av massutdöende som vår planet till och från drabbas av). Någon idé om hur vi ska minska befolkningsmängden till hållbar nivå? Ska man köra med enbarnspolitik, preventivmedelstvång, avlivning eller ska vi svälta och sjukna oss tillbaka ner i mängd, samma väg vi kom (fast baklänges)?

Visst, det finns lite romantiska föreställningar om att gå tillbaka till naturen (lite som 1800-talets romantik). Personligen föredrar jag dagens standard vad gäller boende, mat, sjukvård, underhållning etc. Förslagsvis fortsätter vi därför framåt som vi alltid gjort. Det har fungerat utmärkt hittills. Jag vill hellre med viss osäkerhet få det bättre än garanterat få det sämre. Slutsatsen att våra resurser är ändliga är en teori. Peak-oil finns exempelvis endast i teorin. Med den tekniska utveckling som tillväxten för med sig är dock resurserna i praktiken oändliga. Den dagen en resurs går till ända så ställer vi om, som vi alltid gjort. Skulle jorden en dag långt in framtiden inte kunna försörja oss har vi säkert hunnit komma på nått. Jag tycker därför inte att det idag är någon akut fråga vad som ska göras då den dagen kommer, särskilt då människan redan har satt sin fot på månen och skickar mechano till Mars. Varför inte ta steget ut i universum. Där behöver man inte tänka på ett tillväxtproblem då det expanderar med ljusets hastighet.

Mvh Aktieägare
Förändringen kommer inte uppifrån
Tack igen Aktieägare för dina kommentarer. Jag tror dock att vi kan lösa våra problem utan att behöva sänka standarden, vi behöver bara gå över till bättre material som t.ex. hampa (se mer på www.hampa.net). Hampa har varit välkänt förr i tiden som ett bra material och hemsidan kan bevisa det utörligare.

Till och med de rent teoretisk slutsatserna misslyckas. Det skapas inga nya pengar genom FRB. Det är exakt samma penningmängd i systemet. När banken tar 800 av de 1000 kr så finns det 200 kr kvar. Dessa kan banken också låna ut. Då finns det inga pengar kvar på kontot. Kunden har fortfarande en fordran gentemot banken på 1000 kr och banken omvänt en skuld gentemot kunden. Vill kunden ha ut sina pengar måste banken låna från en annan bank tillsvidare. Då överförs skulden från kunden till den andra banken. Om bankens låntagare sedan sätter in de lånade 800 kr på ett konto kan banken mycket riktigt låna ut dem igen. Men då låntagaren kommer och vill ha ut sina pengar måste banken låna ännu mera av någon annan bank för att kunna betala ut dem. Återigen förs skulden över till en annan bank.

Det med saxen var en bra förklaring, men tänk om man skulle ta ränta för den utlåningen, i form av saxar, varifrån skulle då dessa saxar komma? Man kan göra en sax på ett papper och ge utlånaren som en "I owe you" sax, hur många saxar skulle då behöva skapas för att täcka lånen?

Banken behöver inte låna pengar ifrån en annan bank för att täcka när en kund tar ut sina pengar. Eftersom de har så mycket pengar i reserv i form av andras konton. Däremot om alla kunder skulle vilja ha sina pengar, då skulle de bli tvungna att låna ifrån andra banker, och det var så t.ex. Federal Reserve (Amerikas Centralbank) kom till 1913, för att rädda banker som inte hade täckning. (Detta p.g.a. så kallade "Bank-runs")

Men bankerna behöver inte låna av andra banker eller Centralbanken så länge de flesta har sina pengar på kontot, vilket de har. Få människor förvarar sina pengar hemma.

Aktieägaren har du sett Money As Debt, eller Money Masters? Båda finns att streama på video.google.com? Se de här: Money as Debt (45min) och Money Masters

FRB är en form av falskmynteri då FRB suger ut folket på pengar eftersom de kan låna ut mer än vad de har i reserv. Som jag sa så blir 1000kr nästan 10 000kr.

Jag säger inte att vi ska förstatliga alla banker, utan ha en förstatligad bank, sen får folket bestämma själv vart de vill sätta sina pengar. En förstatligad bank som använder sig av FRB och ränta kunde använt överskottet till att finansiera den offentliga sektorn, då går pengarna tillbaka till folket.

Överskottet ifrån privata banker går ut till investerare och det är aktieägare samt ut i löner till chefer osv. En förstatligad bank skulle inte ha några aktieägare utan ge sina pengar till staten som är den offentliga sektorn och samhällets invånare.

Vad tror Aktieägaren om ett sådant system?

Och har Aktieägaren sett videon på www.storyoffstuff.com rörande jordens resurser?

Jag som arbetar deltid på en byggmarknad som säljer låg-kvalitativa produkter tycker att det är slöseri att tillverka saker av låg kvalite, bara för att låginkomsttagare ska ha råd att köpa sig nya saker till hemmet. Det hade varit bättre att satsa på att ha högkvalitativa saker på allting och anpassa ekonomin därefter så vi fortsätter ha en sund tillväxt med minimal inverkan på det ekologiska. (Låg kvalite betyder stor omsättning då prylar snabbt går sönder, Story of Stuff förklarar det väldigt bra)

Ett stort problem med dagens "Maximera Vinsten" tänkande är att företag konkurerrar så hårt att de köper upp bra patent, som t.ex. den elektriska bilen som kunde kommit mycket tidigare, eller Nikola Teslas experiement med energi och energiförsörjning utan fysiska ledare såsom elledningar. (För mer info om Nikola Teslas energiförsörjning som kommer lösa världens problem, se: www.theorionproject.org

Jag är av den åsikten att alla alltid vill väl (våra handlingar definerar oss), men många missar poängen med hur helheten i världen ser ut och vad det finns för gömd teknologi. En annan bra dokumentär att se är The Corporation. Har du sett den Aktieägare?

Och åter igen, du har en väldigt sund syn och jag är otroligt tacksam för dina kommentarer så vi får en givande diskussion, jag tar verkligen till mig av vad du säger, hoppas du kollar upp mina länkar och filmtips då de berör vår världs utveckling. Vi vill ju alla leva i frid och frihet och utan krig.

Som t.ex. de somaliska piraterna som blev pirater bara för att stora företag inkräktade på deras fiske territorium och försämrade deras fiske. För att de skulle livnära sig tog de till vapen och blev de idag ökända piraterna. Det är vad en av de mest rikaste piraterna som sköter piratrörelsen som ett vanligt bolag säger. Hade inte det funnits så stenhård konkurrens om pengar hade vi inte haft så mycket problem. Observera att jag säger inte att konkurrens är dåligt, vi måste ha en morot för att gå framåt. Jag tycker dock vi borde konkurrera om vem som kan göra världen bäst (samtidigt som vi har kvar dagens levnadsstandard) och inte vem som kan tjäna bäst. Håller du inte med Aktieägare? Det är därför jag har skapat denna hemsidan. För jag vill att alla ska leva bra och må bra.

Jorden klarar enkelt av 10 miljarder människor, vi behöver bara ändra systemet så det blir lite bättre, och det är inte vi som har ont om pengar som kan göra det, utan de som förstår dagens system och tjänar pengar på det. Och de som är intellektuella och bildade men som kanske missat guldkorn såsom Nikola Teslas energi och den magnetdrivna motorn som alstrar fri, ren och konstant energi (www.steorn.com).

mvh
- Patrik
Förändringen kommer inte uppifrån
Patrik skrev:
Tack igen Aktieägare för dina kommentarer. Jag tror dock att vi kan lösa våra problem utan att behöva sänka standarden, vi behöver bara gå över till bättre material som t.ex. hampa (se mer på www.hampa.net). Hampa har varit välkänt förr i tiden som ett bra material och hemsidan kan bevisa det utörligare.

Jovisst, effektivisering är jag helt med på. Har inte hunnit ta del av alla länkar ännu.


Det med saxen var en bra förklaring, men tänk om man skulle ta ränta för den utlåningen, i form av saxar, varifrån skulle då dessa saxar komma? Man kan göra en sax på ett papper och ge utlånaren som en "I owe you" sax, hur många saxar skulle då behöva skapas för att täcka lånen?

Återkommer så fort jag kan med ett sådant exempel.

Banken behöver inte låna pengar ifrån en annan bank för att täcka när en kund tar ut sina pengar. Eftersom de har så mycket pengar i reserv i form av andras konton. Däremot om alla kunder skulle vilja ha sina pengar, då skulle de bli tvungna att låna ifrån andra banker, och det var så t.ex. Federal Reserve (Amerikas Centralbank) kom till 1913, för att rädda banker som inte hade täckning. (Detta p.g.a. så kallade "Bank-runs")

Men bankerna behöver inte låna av andra banker eller Centralbanken så länge de flesta har sina pengar på kontot, vilket de har. Få människor förvarar sina pengar hemma.

Kan ni då förklara för mig vad reporäntan är för något? Om nu bankerna klarar av att göra pengar varför ska de då låna av riksbanken och betala ränta för det? Anledningen är att kundernas pengar inte räcker för att täcka upp en storbanks utlåning. Ni kan ringa och fråga banken om ni inte tror mig. Anledningen till att folk lånar är för att man vill använda dem till något meningsfullt. Pengar kostar nämligen pengar och den kostnaden brukar normalt utkrävas i form av ränta.

Tänk efter själva. Ingen är så dum (hoppas jag) att han lånar pengar bara för att sätta in dem på banken igen. Man investerar pengarna i kapital som ger avkastning. Det finns många gånger mer kapital i ekonomin än pengar. Tror ni barnfamiljen som äger en villa värd 5 miljoner har lika mycket pengar på hushållskontot? Tror ni att en taxichaufför som äger en bil för 400 000 kr eller att ett flygbolag som äger flygplan för 15 miljarder har lika mycket pengar på sina konton? Tror ni kanske att en nyutexaminerad student som har studieskulder på 500 000 har en halv miljon kronor på kontot? Tror ni Stefan Perssons alla miljarder ligger som pengar på ett personkonto? Gå in och titta i vilken årsredovisning som helst hos ett kapitalintensivt företag så finns det redovisat på papper att de likvida medlen är en bråkdel av kapitalet. Jag tittade exempelvis i årsredovisningen för Rederi AB Gotland 2007. Rederiet hade 91 miljoner kr på kontot vilket kan ställas i proportion till de fartyg, byggnader och inventarier värda 2,7 miljarder kr som de ägde. På tjänsteföretag syns inte kapitalet på samma sätt men det finns där. Det ser man på att lönekostnaderna är större än räntekostnaderna. Därför går det alldeles utmärkt för sig att vi skuldsätter oss för långt högre värden än vad som finns pengar, då lånen går till andra former av kapital. Konsekvensen är att den mängden pengar som banken kan ta ränta inte ger mer än en bråkdel av de vinster och löner som låntagarna dvs. företagarna, bolagen och arbetarna drar in varje år. Detta kallas för BNP och är det värde vi producerar. Av denna BNP får bankerna en liten tårtbit i form av ränta och avgifter för att de gjorde all ekonomisk verksamhet möjlig genom sin utlåningsverksamhet. Sedan måste de förstås dela med sig ytterligare lite av sin tårtbit till Riksbanken (reporäntan) som ursprungligen lånade ut pengarna.

Jag säger inte att vi ska förstatliga alla banker, utan ha en förstatligad bank, sen får folket bestämma själv vart de vill sätta sina pengar. En förstatligad bank som använder sig av FRB och ränta kunde använt överskottet till att finansiera den offentliga sektorn, då går pengarna tillbaka till folket.
Överskottet ifrån privata banker går ut till investerare och det är aktieägare samt ut i löner till chefer osv. En förstatligad bank skulle inte ha några aktieägare utan ge sina pengar till staten som är den offentliga sektorn och samhällets invånare.

Vad tror Aktieägaren om ett sådant system?

Staten lär knappast göra jobbet bättre än vad dagens banker gör idag. Låt det privata näringslivet göra ett bättre jobb vilket alla tjänar på. Staten får då in mer pengar då skatteunderlaget ökar. Staten bör primärt ägna sig åt rättsväsende och försvar.

Ett stort problem med dagens "Maximera Vinsten" tänkande är att företag konkurerrar så hårt att de köper upp bra patent, som t.ex. den elektriska bilen som kunde kommit mycket tidigare, eller Nikola Teslas experiement med energi och energiförsörjning utan fysiska ledare såsom elledningar.

Det är väl jättebra att forskningen skyddas.

Som t.ex. de somaliska piraterna som blev pirater bara för att stora företag inkräktade på deras fiske territorium och försämrade deras fiske. För att de skulle livnära sig tog de till vapen och blev de idag ökända piraterna. Det är vad en av de mest rikaste piraterna som sköter piratrörelsen som ett vanligt bolag säger. Hade inte det funnits så stenhård konkurrens om pengar hade vi inte haft så mycket problem. Observera att jag säger inte att konkurrens är dåligt, vi måste ha en morot för att gå framåt. Jag tycker dock vi borde konkurrera om vem som kan göra världen bäst (samtidigt som vi har kvar dagens levnadsstandard) och inte vem som kan tjäna bäst. Håller du inte med Aktieägare? Det är därför jag har skapat denna hemsidan. För jag vill att alla ska leva bra och må bra.

Du ser! Marknadsekonomi och fritt företagande är oslagbart. Det är det mest effektiva system världen har skapat. Alla individer i befolkningen bidrar och hjälper till för att vässa produktionen till det yttersta. Du kan till och med driva ett sjöröveri och kommer då att kunna klura ut hur du då på billigaste och effektivaste sätt ska kunna röva så mycket som möjligt med så få båtar som möjligt. Blir då en båt överflödig kan man sälja den och köpa lite boskap till byn istället. Dock är själva stjälande av egendom ej förenligt med marknadsekonomin som förutsätter rättsäkerhet och tryggande av äganderätt och förmögenhet. Hade Somalia gått samma väg som sina grannar i Asien hade de utslagna fiskarna börjat jobba på fabrik eller något annat vettigt. Nu har ju Somalia som jag redan berört i tidigare inlägg varit ett laglöst land under ständigt inbördeskrig. Man kan alltså inte skylla på marknadsekonomin då den inte knappt existerat. Däremot så tillförs den somaliska befolkningen en massa stöldgods då den via handel sprids mellan invånarna och den gynnsamma effekten får tillskrivas marknadsekonomin. I en fri markandsekonomi uppkommer inte krig. Principen är att om inte varor korsar gränserna så gör soldater det. Det är därför vi har fått EU och inte ett tredje storkrig i Europa. Jag kan ärligt talat inte komma på något som skulle vara dåligt med vår stenhårda konkurrens. Den sätter höga krav på vår hantering av resurser. Girighet är det bästa som finns. Den får hos att vilja ha mer och driver oss att bygga upp vår värld med de bästa lösningarna.

Låter fantastiskt med Steorn tekniken - energi ur intet! Det är ju helt i strid med nuvarande naturlagar. Enligt min mening för bra för att vara sant, följaktligen osant. Folk gör allt för att vara med på tv nuförtiden. Det är en sak att uppfinna en ny revolutionerade teknik som man kan förevisa offentligheten, en annan är att spela in en film med en snurrande magnet och sedan hävda att några forskare säger att det fungerar men att de inte vågar berätta det. En vetenskapsman som inte vågar berätta vad han sett kan inte vara någon säker och bra vetenskapsman. Om det kommer så mycket som ett hårstrå i vägen för den där magneten lär den ju stanna. Det allra roligaste är att de visar en kurva på en datorn som är regelbunden. Den kommer ju ingen vart den där stackars magneten. Upp som en sol, ned som en pannkaka och så tillbaka på nollstrecket. Här blev det inget producerat. Men det är ju klart att det kan stämma. Jag har faktiskt själv kommit på flera sätt att utvinna energin ur ingenting. Exempelvis så har jag lyckats få en kastrull med vatten att fortsätta koka efter att jag stängt av plattan. Ett annat fenomen är att om man slutar trampa när man cyklar så stannar man inte därmed utan fortsätter rulla. Jag har redan talat med några ledande fysiker i Sverige men de vill inte heller uppge sina namn. Jag har försökt att visa upp mina upptäckter för allmänheten också. Det gick bra inledningsvis men halvvägs igenom experimenten svalnade kastrullen och cykeln saktade farten, men det bevisar ju bara att jag är en bit på väg. Undrar om jag kan få ett stipendium från JAK-banken för att forska vidare. Det behövs nog bara 20-30 milj inledningsvis.

Mvh Aktieägare
Förändringen kommer inte uppifrån
Det är trevligt att du Aktieägare lägger så mycket energi på att diskutera detta även om vi har helt olika syn på saker och ting. Här kommer några reflektioner från mig.

För det första är det missvisande när du talar om "ni" som om det vore en grupp människor med likadan uppfattning och verklighetsbild som uttrycker sig på den här sidan. Någon sådan homogen grupp finns inte.

Att du inte gillar min uppsats får jag väl acceptera. Det är mycket riktigt en uppsats som diskuterar pengar från ett delvis teoretiskt/filosofiskt perspektiv. Jag menar att något annat angreppssätt är inte trovärdigt eftersom pengar i sig inte är en naturlag utan en produkt skapad av människans tankar och handlingar. Att enbart behandla pengar som ett fysiskt fenomen eller i siffror är helt meningslöst om man vill fundera över de långsiktiga konsekvenserna som pengarna har för samhället. Det verkligt intressanta är i stället att titta på vilka lagar och regler som vi har valt för att styra våra pengar med.

Men för att återgå till den mer konkreta diskussionen.

Gäst_Aktieägare skrev:
Till och med de rent teoretisk slutsatserna misslyckas. Det skapas inga nya pengar genom FRB. Det är exakt samma penningmängd i systemet. När banken tar 800 av de 1000 kr så finns det 200 kr kvar. Dessa kan banken också låna ut. Då finns det inga pengar kvar på kontot. Kunden har fortfarande en fordran gentemot banken på 1000 kr och banken omvänt en skuld gentemot kunden. Vill kunden ha ut sina pengar måste banken låna från en annan bank tillsvidare. Då överförs skulden från kunden till den andra banken. Om bankens låntagare sedan sätter in de lånade 800 kr på ett konto kan banken mycket riktigt låna ut dem igen. Men då låntagaren kommer och vill ha ut sina pengar måste banken låna ännu mera av någon annan bank för att kunna betala ut dem. Återigen förs skulden över till en annan bank.

Om vi tar ditt exempel så har banken lånat ut 800 kr av de 1000 kr som har lånats in. I det ögonblicket har således låntagaren tillgång till 800 kr. Samtidigt har inlånaren fortsatt tillgång till sina 1000 kr närhelst han/hon önskar att använda sig av dem. Dessa 1000+800 kr kan användas samtidigt när som helst och oberoende av varandra. Hur kan du påstå att inga pengar skapas?

Din följande beskrivning att bankerna lånar av varandra och balanserar tillgångar mot skulder ändrar inte på det faktum att pengar skapas i utlåningsögonblicket, men det ger en bra beskrivning av hur det går till rent tekniskt.

Om du inte litar på min uppsats kan du gå in på wikipedia och läsa hur det går till:
http://en.wikipedia.org/wiki/Fractional_Reserve_Banking
Förändringen kommer inte uppifrån
Nils skrev:
Det är trevligt att du Aktieägare lägger så mycket energi på att diskutera detta även om vi har helt olika syn på saker och ting. Här kommer några reflektioner från mig.

För det första är det missvisande när du talar om "ni" som om det vore en grupp människor med likadan uppfattning och verklighetsbild som uttrycker sig på den här sidan. Någon sådan homogen grupp finns inte.

Jag ber uppriktigt om ursäkt för er som inte vill vidkännas min beskrivning

Det verkligt intressanta är i stället att titta på vilka lagar och regler som vi har valt för att styra våra pengar med.
Okej! Föreslå någon svensk lagstiftning som vi kan titta närmare på.

Om vi tar ditt exempel så har banken lånat ut 800 kr av de 1000 kr som har lånats in. I det ögonblicket har således låntagaren tillgång till 800 kr. Samtidigt har inlånaren fortsatt tillgång till sina 1000 kr närhelst han/hon önskar att använda sig av dem. Dessa 1000+800 kr kan användas samtidigt när som helst och oberoende av varandra. Hur kan du påstå att inga pengar skapas?

Din följande beskrivning att bankerna lånar av varandra och balanserar tillgångar mot skulder ändrar inte på det faktum att pengar skapas i utlåningsögonblicket, men det ger en bra beskrivning av hur det går till rent tekniskt.

Om du inte litar på min uppsats kan du gå in på wikipedia och läsa hur det går till:
http://en.wikipedia.org/wiki/Fractional_Reserve_Banking

Okej! Det finns inga pengar kvar på kontot utan en fordran på motsvarande mängd pengar. Om jag har 10 milj och lånar ut dem till min luspanke kompis, är jag då fortfarande miljonär? Var är mina pengar i så fall om de inte finns kvar på kontot? Är min kompis miljonär plötsligt bara för han har pengar på konto? Är vi båda miljonärer plötsligt? Nej för de pengar min kompis har tillhör egentligen mig efter som han har lånat dem av mig. Dagens system innebär att jag lånar ut pengarna till min kompis via en bank, så att jag slipper springa på stan med en kappsäck full med pengar. Jag sätter in pengar på ett konto och min kompis tar ut dem genom ett annat. Då det är långt ifrån gratis att driva en bank och banken står risken för att återbetalning sker tar banken betalt med sin ränta.

Du verkade inte förstå poängen med saxen så låt oss teoretisera lite och starta upp en bank och se hur det hela fungerar. Banken har för enkelhetens skull endast två kunder som vardera har 1 milj kr på sina konton. Den ena kunden äger ett hus värt 2 milj kr. Den andra köper huset för 2 milj kr. Han tar då ett lån på 1 milj kr hos banken för att ha råd. Pengarna förs över till säljarens konto. Efter denna transaktion har alltså säljaren istället för 1 milj kr och ett hus värt 2 milj kr nu istället 3 milj kr. Han är alltså lika förmögen som tidigare. Köparen som tidigare hade 1 milj kr har nu ett hus värt 2 milj kr samt en skuld på 1 milj till banken (2-1=1). Han är alltså också lika förmögen som tidigare. Saldot hos banken är följaktligen 3 milj på säljarens konto och -1 milj på köparens konto då denne har en skuld till banken. Banken har alltså 2 milj kr inne om man kvittar skulden mot tillgångarna (3+(-1)=2). Som du ser så har lån och skuldsättning skett utan att någon part blivit rikare eller fattigare. Penningmängden är samma före och efter. Varför ska vi då ha ett sånt här system då alla alltid är lika rika och penningmängden är densamma hela tiden hur man än lägger upp transaktionerna? Jo, därför att detta system har gjort det möjligt för en person att bli av med sin bostad och få pengar för den och för dennes motpart att köpa sig ett hus. När företagen betalar ut sin lön förs pengar över till de anställdas konton. När de anställda senare köper varor hos företagen förs pengarna tillbaka. På så sätt strömmar pengarna runt i ekonomin motströms alla varor och alltihop organiseras av bankerna. Jag kan som sagt inte förstå problemet i det systemet?

Du verkar istället klaga på att vårt samhälle bygger på skuld och anför att vår totala skuldsättning är 4134 miljarder men nämner inte något om våra totala tillgångar. Det är som att sitta i sitt nyköpta hus och klaga över lånet. Hade du inte kunnat låna hos banken så hade huset förblivit en dröm. Du är för övrigt lika rik som tidigare. Nu är det bara att knega på så att du kan betala av lånet och göra dig förtjänt som ägare av huset.

Om vi antar att det är som du säger att pengar "skapas" genom utlåning till allmänheten. Vad händer då när lånet betalas tillbaka? Då borde ju pengarna rimligtvis upphöra att existera. Vi behöver väl inte oroa oss över att bankerna skapar pengar som sedan försvinner? Pengarna borde bara öka så länge folk inte betalar tillbaka lånen men då hamnar ärendet hos kronofogdemyndigheten och det blir utmätning och konkurs varpå banken går på en nit.

Mvh Aktieägare

PS: Om du ska lansera dina idéer för allmänheten så kommer ingen att ta dig seriöst om du hänvisar till wikipedia. Ska det vara något på internet så välj hellre myndigheter och erkända organisationer eller dylikt. Ett litet tips bara.
Förändringen kommer inte uppifrån
Hej aktieägarn

Det enklaste sättet att ta reda på huruvida banker kan trolla fram pengar eller inte, är att fråga myndigheter eller ekonomer om penningmängden ökar när en bank ger ett lån. Om svaret är ja betyder det att banken skapat nya pengar. Min erfarenhet är att svaret oftast är ja, följt av ett ogillande mummel...

Sedan tror jag att det är viktigt att förstå att de pengar som skapas på bankkonton faktiskt i realiteten är enbart fordringar på banken, även om dessa fordringar utgör största delen av penningmängdsmåttet M1. Vid köp av varor o tjänster använder vi alltså för det mesta "fordringar på bank" som betalningsmedel, inte "pengar" i betydelsen statligt utgivna sedlar, guldmynt, etc.

Med detta i åtanke så går det inte, som du skriver i ditt exempel, att kvitta bankens inlåning och utlåning direkt efter kreditgivningen, eftersom pengar ÄR fordringar - ett lån består av ett avtal med ömsesidiga fordringar, varav bankens fordran är utställd på lång sikt. Dvs, det går naturligtvis i teorin, men det är meningslöst. En sådan kvittning förutsätter att låntagaren betalar tillbaka lånet omedelbart efter att han fått det.


Det finns flera sätt att beskriva privatbankernas penningskapande på. Om vi håller oss till fordringar ser det ut ungefär så här:

När en bank ger ett lån så sker detta genom att två nya fordringar upprättas: En långsiktig fordran som banken har på låntagaren, och en avistafordran (del av M1) som låntagaren har på banken. Banken har alltså helt enkelt ökat sin balansomslutning. Inlåningen och utlåningen har ökat lika mycket. Banken har då skapat helt nya betalningsmedel (fordringar på banken) i samma ögonblick den ställer ut krediten.

Skapandet är lättare att förstå när man väl har insett att bankinlåningen från allmänheten ÄR enbart fordringar. En bank skapar alltså fordringar (funny money), och kan självfallet inte låna ut insättarnas existerande fordringar på sig själv. Den måste upprätta nya fordringsförhållanden, och då ökar penningmängden M1.

I takt med att lånet betalas tillbaka kvittas sedan utlåning mot inlåning, och lånets andel av penningmängden minskar successivt. När lånet är helt återbetalt är vi tillbaka på ruta ett. Själva lånebeloppet har försvunnit.


Med tiden har penningmängden på detta sätt kommit att mer och mer motsvaras av samhällets förmåga att skuldsättas. I detta har räntan en specifik roll. Eftersom pengar till räntan inte skapas vid kreditgivningen, så har banksystemet både en intern och extern press på sig att ständigt öka sin utlåning i stället. Det måste ju alltid finnas pengar till realekonomins räntebetalningar.

Konsekvensen blir ett för bankerna och samhället underliggande matematiskt imperativ: Ju mer vi lånar, desto mer måste vi låna, i evighet.

Det kallar jag problem.

Förändringen kommer inte uppifrån
Aktieägaren;

Ditt exempel ser logiskt ut i början, men blir efterhand lite mer rörigt.

Varifrån kommer miljonen som banken lånar ut - i din framställning finns den bara där helt plötsligt som om banken skapat den - fastän du samtidigt tycks mena att banker lånar ut insättarnas pengar...?

Sedan drar du helt sonika bort den mystiskt tillförda miljonen från sammanhanget igen när du "kvittar inlåning mot utlåning", och därefter konstaterar att banken har 2 miljoner "inne". Vad menar du med "inne"? Tillgångar? Eller inlåning, dvs skulder?

Banken kan kvitta inlåning mot utlåning, men då i samband med amortering. Den kan inte kvitta utlåning mot inlåning direkt efter kreditgivningen. Det skulle i så fall förutsätta att någon tar ett lån för att sedan omedelbums betala tillbaka det igen.


Jag tror snarare att ditt exempel skall se ut så här i bankens balansräkning:

Före utlåningen av 1 miljon:

Tillgångar: kassa, (alt likvida medel i RIX) 2 milj
Skulder: inlåning 2 milj

...och efter utlåningen:

Tillgångar: 2milj + 1 milj (ny utlåning) = 3 milj
Skulder: 2milj + 1 milj (ökad inlåning) = 3 milj

Utlåningen, inlåningen och penningmängden har alla ökat med en miljon.
Förändringen kommer inte uppifrån
Gäst_Håkan skrev:
Aktieägaren;

Ditt exempel ser logiskt ut i början, men blir efterhand lite mer rörigt.

Varifrån kommer miljonen som banken lånar ut - i din framställning finns den bara där helt plötsligt som om banken skapat den - fastän du samtidigt tycks mena att banker lånar ut insättarnas pengar...?

Sedan drar du helt sonika bort den mystiskt tillförda miljonen från sammanhanget igen när du "kvittar inlåning mot utlåning", och därefter konstaterar att banken har 2 miljoner "inne". Vad menar du med "inne"? Tillgångar? Eller inlåning, dvs skulder?
Att 2 milj är in(ne)lånade, dvs det kunden har en fordran på 2 milj. Det kanske inte var helt klart.
Banken kan kvitta inlåning mot utlåning, men då i samband med amortering. Den kan inte kvitta utlåning mot inlåning direkt efter kreditgivningen. Det skulle i så fall förutsätta att någon tar ett lån för att sedan omedelbums betala tillbaka det igen.
Jag har förenklat exemplet för att visa att systemet endast syftar till att byta plats på olika tillgångar. I praktiken sker ju överföringar mellan konton huller om buller, dessutom mellan olika banker så att de måste balansera genom att låna in och låna ut via Riksbanken. Det jag vill visa är att före transaktionerna har banken fordringar mot sig på 2 milj kr. Efteråt har banken en fordran mot sig på 3 milj kr samt en fordran gentemot en låntagare. Den ena kunden kan kräva ut 3 milj kr och banken kan då kräva ut i vart fall från låntagaren och behöver alltså bara ge ut 2 milj "ur egen ficka". Banken behöver alltså bara skrapa fram 2 milj precis som situationen var innan. Det är poängen. I praktiken så kan inte banken kräva ut pengarna från låntagaren då det förmodligen finns en amorteringsplan som sträcker sig över flera år. När kunden kräver ut fordringen så sker det oftast genom att han flyttar över fordringen till ett annat konto (antingen hans eget eller någon annans, om han exempelvis har betalat ett inköp). Finns kontot på samma bank så behöver banken bara bokföra sin skuld till kunden på det nya kontot. Finns kontot på en annan bank så får den nya banken en fordran vilket är en tillgång. Denna lånar man ut till Riksbanken som i sin tur lånar ut den till den första banken. Banken har alltså kvar fodran hos sig fast via två andra banker. Senare kanske någon annan flyttar sin fordran från ett konto hos den andra banken till den första och då sker allt spegelvänt. Då får banken in en fordran och kan betala tillbaka sitt lån hos Riksbanken som i sin tur betalar tillbaka sitt lån till den andra banken. Sådan transaktioner sker varje dag mellan bankerna. Så länge det sker inom samma bank är det inga problem. Därför kan du göra överföringar direkt, även på helgdagar när bankerna inte handlar med varandra. Ska du föra över pengar mellan olika banker görs inte överföringen direkt då alla transaktioner måste sammanställas. Bankerna har sedan sina körningar där man byter fordringar med varandra. Ekonomin är en snurrande historia. Det viktiga är att det inte är några värden som skapas eller förloras. Vi har bara uppfunnit ett system som när man väger samman dess tillgångar och skulder väger noll.
Jag tror snarare att ditt exempel skall se ut så här i bankens balansräkning:

Före utlåningen av 1 miljon:

Tillgångar: kassa, (alt likvida medel i RIX) 2 milj
Skulder: inlåning 2 milj

...och efter utlåningen:

Tillgångar: 2milj + 1 milj (ny utlåning) = 3 milj
Skulder: 2milj + 1 milj (ökad inlåning) = 3 milj

Utlåningen, inlåningen och penningmängden har alla ökat med en miljon.

Det är riktigt att det skapats mer tillgångar och mer skulder. Därmed har det inte skapats några pengar. Tillgångar är positiva. Skulder är negativa. Det är därför du får ett minustecken på saldot då det uppkommer en skuld vid ex övertrassering. Om du lägger samman tillgångar +3 och skulder -3 så blir det noll. Du kan inte skapa en skuld utan att skapa en fordran så vida inte bankkunderna benefikt efterskänker fordran, men jag har aldrig hört talas om folk som skänker till banker. Det finns alltid lika många låntagare med skuld till banken som det finns utlånare (kunder) med fordran mot banken så om man bara tänker bort banken som egentligen bara administrerar det hela så har kollektivet bara lånat av sig självt.

Det är som att gräva en grop i ena hörnet av sandlådan och lägga upp en hög i det andra hörnet. Du har skapat en grop (skuld) och du har skapat en hög (tillgångar/fordran). Kritikerna av FRB systemet tittar på gropen och klagar över att det fattas sand (vårt samhälle bygger på skuldsättning) varpå jag försöker påstå att det också finns en hög.

Det är rätt att man inte har några pengar på sitt konto utan att det är fordringar gentemot banken och det är också det jag har försökt att förklara. Pengar och fordringar är emellertid inte samma sak. Pengar är en annan typ av tillgång. En fordran kännetecknas av att den är destinerad till ett annat rättsubjekt. Har du en fordran mot din granne som han inte avreglerar genom betalning kan du gå till kronofogdemyndigheten och begära utmätning. Du kan inte gå med en sedelbunt till kronofogden och begära utmätning. Du kan inte heller gå dit med ditt bankkort. "Pengarna" på banken är visserligen en fordring men denna är riktad mot banken och inte din granne.

Varje gång man lånar ut någonting skapas en lika stor fordran och en lika stor skuld. Aldrig hört talas om dubbel bokföring? Skuld och fordran är endast ett väldigt smart sätt att bokföra vem som ska ha vad av alla svarvar, fastigheter, potatissäckar, cd-spelare och motorcyklar som ständigt byter innehavare.

Det folk på det är forumet (eller i varje fall Nils med sitt reformförslag) verkar föreslå är att man ska ändra bokföringsreglerna så att banken på pappret inte har några tillgångar så att banken går i konkurs och drar med sig alla anställda, fodringsägare (kunder) och (aktie)ägare ner i ruinen samtidigt som några lyckligt lottade plötsligt har fått sina hus, bilar, företag och utbildningar helt eller delvis gratis. Då skulle våra skulder visserligen försvinna men det skulle våra fordringar på bankkontot också göra då det finns exakt lika mycket av varje. Skillnaden skulle bli att den som var rik blev fattig och den som var fattig blev rik.

Det är inga som helst problem med skuldsättning så länge man kan betala tillbaka dem. Jag har inte blivit delgiven en enda siffra eller faktauppgift som säger att vi inte längre kan betala tillbaka våra lån (förutom i USA där staten sa åt bankerna att låna ut till de som inte kunde betala). Vissa på forumet tycker att brist på pengar är ett hinder för utveckling. Det tyckte de som skapade FRB också. De sa: "Strunta i tillgångarna. Om vi lägger alla våra nuvarande resurser i en hög och genomför det här projektet med dem så kommer vi bli rika och när vi väl är rika så vet vi vem som ska ha vad genom det här systemet."

Då vi genom dagens ekonomiska system kan överföra resurser mellan varandra på det sättet kan den som utnyttjar resurserna bäst använda dem till största möjliga nytta. Har du ingen vettig idé om vad du ska göra med pengarna så tar du ju inget lån. Vår ekonomi handlar trots allt om hushållning. Den avkastning som då skapas fördelas på ägare (genom rörelseresultat), utlånare (ränta), anställda (lön) och stat (skatt). Försök att klå det, reformister!

Pengar är ingen brist för du kan alltid låna till din fina idé. En annan sak är att banken inte alltid tycker den är så bra för sina kunder i jämförelse med andras idéer.

Om tillväxten skulle ta slut är det bara att släcka ner systemet som i praktiken är värt noll.
Förändringen kommer inte uppifrån
Aktieägaren, du använder CITAT knappen på fel sätt. Markera den text du vill citera och tryck på citat knappen. Du ser att den kommer omfamnas av quote inom klammrar. Du citerar dig själv så jag måste editera alla din inlägg. Om du blir medlem kommer du kunna se vad du gör för fel. Du avslutar inte citaten när du börjar skriva ditt svar så det blir helt fel.

mvh Patrik



Gäst_Håkan skrev:
Hej aktieägarn

Det enklaste sättet att ta reda på huruvida banker kan trolla fram pengar eller inte, är att fråga myndigheter eller ekonomer om penningmängden ökar när en bank ger ett lån. Om svaret är ja betyder det att banken skapat nya pengar. Min erfarenhet är att svaret oftast är ja, följt av ett ogillande mummel...
De skapar inga pengar. De skapar fordringar och skulder som sammanvägt inte är värt någonting och jag ser inget problem med att banken skapar sådana "produkter". Det är bara att välja själv vad du vill ha. Vill du ha en skuld eller en fordring. Vill du inte ha något så slipper du.

Med detta i åtanke så går det inte, som du skriver i ditt exempel, att kvitta bankens inlåning och utlåning direkt efter kreditgivningen, eftersom pengar ÄR fordringar - ett lån består av ett avtal med ömsesidiga fordringar, varav bankens fordran är utställd på lång sikt.
Nej, pengar är inte fordringar. Vad fick du det ifrån?

När en bank ger ett lån så sker detta genom att två nya fordringar upprättas: En långsiktig fordran som banken har på låntagaren, och en avistafordran (del av M1) som låntagaren har på banken. Banken har alltså helt enkelt ökat sin balansomslutning. Inlåningen och utlåningen har ökat lika mycket. Banken har då skapat helt nya betalningsmedel (fordringar på banken) i samma ögonblick den ställer ut krediten.
...samt lika mycket skulder.

Skapandet är lättare att förstå när man väl har insett att bankinlåningen från allmänheten ÄR enbart fordringar. En bank skapar alltså fordringar (funny money), och kan självfallet inte låna ut insättarnas existerande fordringar på sig själv. Den måste upprätta nya fordringsförhållanden, och då ökar penningmängden M1.

I takt med att lånet betalas tillbaka kvittas sedan utlåning mot inlåning, och lånets andel av penningmängden minskar successivt. När lånet är helt återbetalt är vi tillbaka på ruta ett. Själva lånebeloppet har försvunnit.
...och då har det som vissa uppfattar som ett problem plötsligt upphört. Vad klagar ni för?
Med tiden har penningmängden på detta sätt kommit att mer och mer motsvaras av samhällets förmåga att skuldsättas. I detta har räntan en specifik roll. Eftersom pengar till räntan inte skapas vid kreditgivningen, så har banksystemet både en intern och extern press på sig att ständigt öka sin utlåning i stället.
(???)

Det måste ju alltid finnas pengar till realekonomins räntebetalningar.
...men samtidigt har de en lika stor press att inte låna ut pengar till folk som inte kan betala. Lovliga låntagare finns i begränsat antal.

Konsekvensen blir ett för bankerna och samhället underliggande matematiskt imperativ: Ju mer vi lånar, desto mer måste vi låna, i evighet.
...och desto mer ökar BNP (Vem har för övrigt sagt att vi måste låna mer och mer. Kan någon förklara för mig varför exempelvis jag ska gå till banken och låna?).

Det kallar jag problem.
...det kallar jag succé.
Förändringen kommer inte uppifrån
Gäst_Håkan skrev:
Hej aktieägarn

Det enklaste sättet att ta reda på huruvida banker kan trolla fram pengar eller inte, är att fråga myndigheter eller ekonomer om penningmängden ökar när en bank ger ett lån. Om svaret är ja betyder det att banken skapat nya pengar. Min erfarenhet är att svaret oftast är ja, följt av ett ogillande mummel...

Det enklaste sättet att ta reda på huruvida fordringar och skulder tar ut varandra, är att fråga myndigheter eller ekonomer om sammanslagning av lika stora skulder och fordringar ger summan noll. Om svaret är ja betyder det att banken inte skapat någonting. Min erfarenhet är att svaret ALLTID är ja, följt av ett ogillande mummel... (fast den här gången från FRB-kritikerna)

Varför inte gå rakt på sak och fråga hur vi kan leva med FRB, ett system som bygger på skuldsättning. Man får eventuellt vänta en stund på svaret då vissa kan tendera att gapskratta lite först.

;)

Mvh Aktieägare
Förändringen kommer inte uppifrån
Aktieägarn;

Ingen som skrivit på detta forum förnekar nyttan av ett kreditsystem. Så var vänlig bränn upp denna halmgubbe, så spar vi tid och kraft. Det är här frågan om hur vi skall utforma ett bättre kreditsystem än det nuvarande som (återigen) imploderat med dunder och brak.

Gäst_Aktieägare skrev:
De skapar inga pengar. De skapar fordringar och skulder som sammanvägt inte är värt någonting och jag ser inget problem med att banken skapar sådana "produkter". Det är bara att välja själv vad du vill ha. Vill du ha en skuld eller en fordring. Vill du inte ha något så slipper du.
Att "sammanväga" skulder och fordringar till noll är som sagt ett ganska meningslöst teoretiserande, eftersom det rör sig om skapade fordringar med mycket stora skillnader i löptid.

Banker skapar fordringar som används som pengar av allmänheten. Juridiskt sett är det enbart fordringar, men för att slippa en meningslös debatt om vad som är pengar eller inte, så kanske vi kan komma överens om att skapade bankkrediter/inlåning helt enkelt är både fordringar och pengar. De har två egenskaper samtidigt, svårare är det inte.

Och nej, det är inte bara att "välja själv vad du vill ha". Räntekostnader för lån i leverantörsleden för en vara finns inbakade i priset på allt du köper. Ta och ring till hyresvärden och fråga hur stor del av din hyra som utgörs av räntekostnader, du kommer att bli förvånad. Normalinkomsttagaren betalar (grov uppskattning) 30 - 50 procent av sin nettolön i räntekostnader enbart genom sin konsumtion, dvs utan att ha ett enda privatlån.

Statsskuldräntan betalar vi alla, även om den minskat på senare år. Jag har inte valt detta, och jag har heller inte valt att betala för privatbankernas excesser i den senaste finanskrisen.

Nej, pengar är inte fordringar. Var fick du det ifrån?
Se ovan

...och då har det som vissa uppfattar som ett problem plötsligt upphört. Vad klagar ni för?
Se nedan


(???)
Över 90 procent av våra betalningsmedel skapas som skulder till det privata banksystemet. Dessa pengar försvinner när lånet betalas tillbaka. Det krävs alltså att samhället fortsätter att låna lika mycket pengar som tidigare enbart för att penningmängden inte skall minska, Ok?

Problemet med räntan i detta sammanhang är att bankerna inte kan skapa de pengar som behövs till samhällets räntebetalningar specifikt för varje lån. Banken kan vid kreditgivningen av uppenbara skäl bara skapa själva principalen, lånebeloppet. Så, i ett bredare perspektiv, måste största delen av pengarna till realekonomins räntebetalningar i stället tillföras via en ÖKAD kreditgivning - det finns ju i dagens system inget annat sätt att skapa pengar än att öka kreditgivningen. Men en ökad kreditgivning kräver i sin tur mera räntebetalningar, vilket kräver ännu mera kreditgivning, osv, osv.

Vi får alltså en penningmängd och allmän skuldsättningsnivå som matematiskt sett är "dömd" att växa exponentiellt, pga exponentialfunktionen ränta på ränta.

Mot detta kan man invända att det sker en viss återcirkulation av inbetalda räntor tillbaka till realekonomin i form av löner till anställda, aktieutdelningar, inlåningsräntor, lokalhyra/köp m m.
Ja, det gör det, men de stora kapitalen lägger beslag på lejonparten av vinster och inlåningsräntor, och de har inte behov av lån, utan de vill förränta sitt kapital - och detta har nu under en period varit lönsammast att göra i den finansiella ekonomin.
Varenda krona av räntebetalningar skulle behöva återcirkulera, dvs blir tillgänglig som lön för nya låntagare för att slippa detta externa krav på kreditexpansion. Men så sker inte. I stället har vi under ett par decennier sett ett stort och ökande nettoutflöde från realekonomin till den finansiella kasinoekonomin.

Det "interna" kravet på kreditexpansion slutligen härrör sig från bankernas löfte om inlåningsränta till alla bankkonton. Någon måste betala denna exponentiella tillväxt - låntagarna.

Vem har för övrigt sagt att vi måste låna mer och mer. Kan någon förklara för mig varför exempelvis jag ska gå till banken och låna?
Det privata banksystemet tvångsexpanderar. Det är frågan om ett underliggande tvång på banksystemet och hela samhället, inte på dig personligen. Folk kan komma dragandes med alla möjliga sorters överbyggande förklaringar om orsaken till finanskrisen, möjliga regleringar och reflektioner om ditt och datt, men det underliggande expansionstvånget finns alltid kvar. Vi behöver reformera det monetära systemet från grunden, annars upprepas eländet om och om igen.


Förändringen kommer inte uppifrån
Tack så mycket Håkan för dina intellektuella svar!

Det glädjer mig att någon kan diskutera med djup förståelse för systemet.

Aktieägaren, du sa tidigare att du tyckte systemet fungerade bra när somaliska pirater kan tjäna pengar på det sättet som de gör. Det är att gynna kriminalitet, och de kriminella skiter i lagar och dödar folk. Är det ett sådant samhälle du vill ha? Det är inte vad vi som vill ha en reform är ute efter i alla fall.

Vi måste ha en reform så vi inte har mer lågkonjunkturer. Systemet är ohållbart i längden p.g.a. det sättet vi skapar pengar genom lån och FRB. Lyssna till Håkan, han förklarar det bättre än mig och på din nivå.

mvh
Patrik
Förändringen kommer inte uppifrån

Tack Patrik, du är alltför vänlig.

Gäst_Aktieägare skrev:
Banken behöver alltså bara skrapa fram 2 milj precis som situationen var innan. Det är poängen. I praktiken så kan inte banken kräva ut pengarna från låntagaren då det förmodligen finns en amorteringsplan som sträcker sig över flera år.
Just det. Banken kan inte kräva in alla utlånade pengar på momangen.

...lång text om kontoöverföringar.
Hyfsad beskrivning av RIX mitt i alltihopa. Men penningmängden ökar när en bank ger ett lån, det måste du väl hålla med om?.

Det är riktigt att det skapats mer tillgångar och mer skulder. Därmed har det inte skapats några pengar.
Fel. När en bank ger ett lån ökar penningmängden M1, utom några som helst tvivel. M1 är ju allmänhetens avistainlåning i banksystemet (plus M0).

...lång text där Nils är elak mot de privata bankerna, och där nyttan med ett kreditsystem poängteras.
Hmmm. Jag har inga kommentarer just nu till din text, får återkomma.

Staten måste självklart ta tillbaka rätten att skapa pengar från de privata bankerna. Jag ser gärna att den ursprungliga amerikanska drömmens system införs, dvs marknadsekonomi med statliga banksystem i alla länder, med en viss valutareglering mellan länderna.

Två stora problem finns med dagens banksystem. För det första slussas räntebetalningarna upp till det globala kasinot, dvs återcirkulationen till realekonomin är så gott som obefintlig. Detta missförhållande går emellertid att åtgärda hur lätt som helst den dag vi vill och vågar. Med en enda bank (Riksbanken, med filialer) skulle banksystemets vinst kunna ingå som plusposter i statsbudgeten, med stora skattesänkningar och stora offentliga investeringar som resultat. Vi skulle ha råd med båda. En mera perfekt återcirkulation av räntebetalningar till realekonomin går inte att föreställa sig. Ingen dramatik behövs heller, utan hela banksystemet med anställda, lokaler osv skulle kunna vara intakt, bankerna skulle bara byta ägare.

För det andra finns detta underliggande matematiska imperativ som jag beskrivit tidigare och som innebär att vi måste låna mer och mer i det oändliga för att kunna betala räntor, både inlånings- och utlåningsräntor. Jag går inte in mer på lösningen av detta just nu, utan konstaterar bara att statliga banksystem med viss valutareglering skulle ha en mycket större chans att hantera dessa problem än de privata konkurrerande bankerna.

Observera att "statliga banksystem" inte innebär att kreditbedömningen skulle behöva vara politiskt styrd. Så du behöver ej bli förbannad över detta iaf. Eventuella liknelser med sovjetkommunismen kan du glömma,

Förändringen kommer inte uppifrån

Aktieägaren, du sa tidigare att du tyckte systemet fungerade bra när somaliska pirater kan tjäna pengar på det sättet som de gör. Det är att gynna kriminalitet, och de kriminella skiter i lagar och dödar folk. Är det ett sådant samhälle du vill ha? Det är inte vad vi som vill ha en reform är ute efter i alla fall.

Snacka om att tolka in en åsikt. Det jag sa är att genom att driva ett bolag så har några simpla fiskare med små resurser i ett urfattigt u-land kunnat skaffa en förmåga att slå till mot stora moderna fraktfartyg. Det är ekonomiskt tänkande som ligger bakom. Att de sedan väljer att skrida till verket kan man inte lasta bolagsformen för. Jag sa som sagt att rättsäkerhet och ägenderätt är förutsättningar för en fungerande ekonomi. Piraterna hade lika gärna kunna åkt ut med turister för att dyka på rev. Det skulle antagligen ge mer pengar än sjöröveriet. Som situationen i Somalia ser ut idag så vimlar det inte av turister och ute i sundet ligger feta skepp fyllda med värdefull last medan det finns munnar att mätta hemma i byn. Vad skulle du ha gjort? Om man slutar bedriva ett "sjöröveri" så är det fortfarande krig och folk får det sämre lokalt. Om man får stopp på kriget kan man så småningom få igång lite turism och lokala industrier. Snart är det inte lönsamt att bedriva sjöröveri. Jag ser kriget, bristen på rättsäkerhet och det faktum äganderätten därmed inte respekteras som problemet. Du Patrik verkar ha hakat upp dig på bolagsformen. Under första världskriget användes spadar framgångsrikt i skyttegravarna för att döda med. Idag är emellertid spadar fortfarande kvar i våra redskapsbodar. Man tyckte tydligen inte att det var spaden som var problemet. Ekonomi är inte något subjektivt utan objektivt. Ekonomi handlar om att utnyttja resurser på bästa sätt för att komma dit vi vill. Att skänka pengar till någon organisation brukar i allmänhet ses som något positivt. Det finns dock de som har skänkt pengar till terroristorganisationer som dödar oskyldiga civila. Det betyder dock inte att vi ska sluta skänka pengar (eller?).

Mvh Viktor
Förändringen kommer inte uppifrån
Hej igen Aktieägaren,

Vi talar förbi varandra hela tiden verkar det som. Jag bryr mig inte om att bemöta alla dina kommentarer eftersom jag fortfarande anser att den centrala punkten som avgör att vi ser olika på saker och ting är frågan om var pengarna skapas. Så länge vi är oense där behöver vi inte ödsla krut på att diskutera följdfrågorna. Så åter till kärnan i diskussionen. Håkan har redan tillfört mycket klarhet till resonemanget på en fackmannamässig nivå som övergår min egen förmåga.

Gäst_Aktieägare skrev:
Gäst_Håkan skrev:
Aktieägaren;

Jag tror snarare att ditt exempel skall se ut så här i bankens balansräkning:

Före utlåningen av 1 miljon:

Tillgångar: kassa, (alt likvida medel i RIX) 2 milj
Skulder: inlåning 2 milj

...och efter utlåningen:

Tillgångar: 2milj + 1 milj (ny utlåning) = 3 milj
Skulder: 2milj + 1 milj (ökad inlåning) = 3 milj

Utlåningen, inlåningen och penningmängden har alla ökat med en miljon.

Det är riktigt att det skapats mer tillgångar och mer skulder. Därmed har det inte skapats några pengar. Tillgångar är positiva. Skulder är negativa. Det är därför du får ett minustecken på saldot då det uppkommer en skuld vid ex övertrassering. Om du lägger samman tillgångar +3 och skulder -3 så blir det noll.

Vi är alla överens om att tillgångar och skulder hela tiden är i balans. Den biten av diskussionen kan vi lämna. Frågan är var uppstår pengarna? Jag menar att det är uppenbart att i ditt exempel så har banken skapat 1 miljon nya pengar genom sin utlåning. I ditt förenklade system existerade det från början bara 2 miljoner i form av pengar (insättningen på banken). I slutet på exemplet existerar det däremot 3 miljoner (pengar i form av insättning på banken).

Om nu inga pengar har skapats, varifrån kommer den sista miljonen?
Förändringen kommer inte uppifrån
Hej Håkan,

Det har varit intressant att läsa dina inlägg. Det är sällan man får höra någon som känner till systemet inifrån så att säga som uttalar sig. Nu vet jag inte om du jobbar med detta, men du har uppenbarligen bra kunskaper om hur bokföring inom bankväsendet fungerar.

Jag kan bara instämma i allt du säger, men du kommer in på en fråga som jag har funderat på men som jag inte har fått full klarhet i.

Gäst_Håkan skrev:
Över 90 procent av våra betalningsmedel skapas som skulder till det privata banksystemet. Dessa pengar försvinner när lånet betalas tillbaka. Det krävs alltså att samhället fortsätter att låna lika mycket pengar som tidigare enbart för att penningmängden inte skall minska, Ok?

Detta med att pengarna försvinner igen när lånen betalas tillbaka är något som ofta förekommer i diskussioner hos penningreformister, men det finns även andra som har en annan åsikt. Michael Rowbotham skriver i sin bok om ekonomi att det är en missuppfattning att pengar skulle försvinna när de betalas tillbaka till banken. Han menar att när pengarna kommer tillbaka till banken så existerar de i en annan form. För att anknyta till din tidigare diskussion skulle man kunna säga att vid utlåningen så skapar banken en fodran på låntagaren (men som du säger kan banken inte skapa och utnyttja dessa pengar för egen del). Men när lånet har betalats tillbaka så har ju banken fått in dessa likvida medel och kan själv bestämma sig för vad den vill göra med dem. Banken behöver då inte nödvändigtvis kvitta pengarna mot inlåningen (vilket i så fall skulle innebära att motsvarande mängd pengar togs ur systemet).

Hitills har jag tyckt att Rowbothams resonemang verkar rimligt. Det skulle i så fall betyda att bankerna inte får någon nytta av senioraget (vinsten från utgivningen av pengarna) i det första skedet vid utlåningen, men det får man däremot vid andra tillfället när pengarna kommer tillbaka i form av avbetalningen på lånet.

Kan du säga ifall det finns felaktigheter i mitt resonemang? Har jag fått allting om bakfoten?
Förändringen kommer inte uppifrån
Hej Viktor / Aktieägaren!

Du har rätt i det du säger och vi tolkar situationen olika. För att gå tillbaka till sak så vill jag ha en reform som betyder att vi ändrar systemet.

Vi behöver kanske till och med skapa en världsvaluta (vilket har nämnts av bland andra Frankrike och China). För att inte tala om en världsregering vilket vi närmar oss, George Bush Sr. pratade om en ny världsordning, Gordon Brown pratar om en ny världsordning. Någon nämnde till och med att vi behöver omdefiniera vad länder är i denna nya världsordning.

Det största problemet jag har med dagens system är att det drivs av girighet. Det finns många munnar att mätta och folk har det väldigt svårt, speciellt i dessa tider med finanskrisen. Även folk som handlar med aktier får det svårt när aktierna rasar. Att vi ska ha ett system som ständigt kräver tillväxt skapar en exponentiell tillväxt (förstår du vad jag menar?) och det är verkligen ingen sund tillväxt att sträva efter.

Jag tycker att spekulation, t.ex. spekulering i aktier och spekulering i valutor är ett slags spel som påverkar hur väl vi har det. Vi behöver ändra detta systemet till något bättre och därmed behövs en reform. Vi behöver verkligen omdefiniera vårt sätt att leva, och jag säger inte till det sämre. Vi kan leva ännu bättre, och tillåta ännu mer att få leva bättre liv som bara den övre klassen har tillgång till idag.

Du kan dra upp kommunism och planekonomi och tidigare historiska händelser. Jag är varken kommunist, socialist, eller kapitalist. Jag är om något allting. Jag ser oss inte som separade jag ser oss alla som ett, vi är alla människor som lever tillsammans på en planet.

En moderat anklade denna hemsidan för att vara socalistisk, och en vänsterpartist anklade den för att vara kapitalistisk. Är det inte ironiskt?

Jag ser en Ekonomisk Reform som något neutralt, det har inte med färger att göra, det har med allas välfärd att göra. Ingen behöver få det sämre om vi ändrar systemet, vi kan se till att göra det bättre för alla.

Internet gör så alla kan ha en röst på ett enkelt sätt och vi kan därmed lättare organisera oss för ett nytt system, även om vi inte tillhör samma -ism. Vi är som sagt alla människor, och jag vill tro att alla innerst inne vill leva i en värld utan krig, hat och allt det negativa.

Vårt system vi har idag skapar mycket negativitet såsom girighet, även om det också har fungerat väldigt bra som du beskrivit Aktieägaren. Men det betyder inte att vi inte kan omforma det till något ännu bättre, och det är detta vi - alla insatta i systemet såsom Nils, Håkan, du Viktor, Ekonomer, Politiker osv - måste diskutera fram hur vi kan göra.

Observera att jag sa diskutera, jag är inte ute efter någon argumentation då det innebär att någon måste förlora. Vi kan alla vinna genom att fylla varandras behov. De enda behoven vi inte kan acceptera är de som innebär att styra, kontrollera och manipulera andra. Eller de som inkräktar på den enskilde individens fria vilja att leva som han/hon vill så länge de inte inkräktar på någon annans fria vilja.

Håller du inte med mig Viktor?

mvh
- Patrik
Förändringen kommer inte uppifrån

Ingen som skrivit på detta forum förnekar nyttan av ett kreditsystem. Så var vänlig bränn upp denna halmgubbe, så spar vi tid och kraft. Det är här frågan om hur vi skall utforma ett bättre kreditsystem än det nuvarande som (återigen) imploderat med dunder och brak.

Okej! Ni tycker att ett kreditsystem är nyttigt men klagar på att det uppstår skulder. Har ni hört talas om uttrycket "man kan inte ha kakan och äta upp den".

Över 90 procent av våra betalningsmedel skapas som skulder till det privata banksystemet. Dessa pengar försvinner när lånet betalas tillbaka. Det krävs alltså att samhället fortsätter att låna lika mycket pengar som tidigare enbart för att penningmängden inte skall minska, Ok?

Jo, där har du faktiskt en poäng. Om vi fyller igen gropen i sandlådan så måste högen logiskt sett försvinna. Smart tänkt!

Och nej, det är inte bara att "välja själv vad du vill ha". Räntekostnader för lån i leverantörsleden för en vara finns inbakade i priset på allt du köper. Ta och ring till hyresvärden och fråga hur stor del av din hyra som utgörs av räntekostnader, du kommer att bli förvånad. Normalinkomsttagaren betalar (grov uppskattning) 30 - 50 procent av sin nettolön i räntekostnader enbart genom sin konsumtion, dvs utan att ha ett enda privatlån.


Egentligen så utgör räntekostnader indirekt 100 % av priset på allt jag köper då allt kapital kostar, därmed så har fortfarande ingen tvingat mig att LÅNA och därmed inte utsatt mig för några EGNA räntekostnader.

När nu diskussionen plötsligt gick över på ränta kom vi över på ett annat ämne nämligen kostnader. Ränta är inget annat än hyra för pengarna. Skapandet av skulder och fordran har inget med kostnader att göra. De är inte intressanta att jämföra mot varandra för att bedöma ett systems matematiska hållbarhet. Kostnaderna ska istället ställas mot intäkterna. Är vinsterna större än kostnaderna så får vi en vinst annars en förlust. Vi kan låna amorteringsfritt för att köpa ett hus. Vi behöver alltså inte betala av lånet. När vi dör sedan "äger" vi inte huset vi bor i utan dess försäljningsvärde tillfaller alltjämt banken. Vi måste dock betala ränta. Annars skulle vi kunna bo gratis utan att lyfta ett finger. Såvida jag inte misstagit mig om att hela hus kommer nedfallande från himmelen när varje tonåring flyttar hemifrån så måste vi faktiskt först bygga upp huset innan vi kan flytta in i det.

Mot den bakgrunden är det ganska naivt att tro att man genom att ta bort alla räntekostnader så skulle vi få pengar över till annat. Plötsligt går hela det nyrika kvarteret ut och ska köpa ny TV. När TV-försäljaren ser alla komma gående mot butiken är han inte dummare än att han höjer sina priser. Medan det skapades nya pengar åt alla har det inte skapats motsvarande mängd plasmaskärmar. Priset styrs av tillgång och efterfrågan och höjer man endast efterfrågan så går priset obönhörligen upp. Priset behöver dock inte öka officiellt. Man kan bestämma att ett visst pris ska gälla på marknaden. Så gjorde man i Sovjetunionen och Nazityskland. Då kommer istället folk få köpa varor till det lägre priset men det kommer inte räcka till alla då det finns fler köpare än varor. De som råkade hamna långt bak i kön får vackert vänta på nästa leverans. När väl den kommit har de som köpt sin första TV ställt sig i kön för att köpa ännu en TV med mer av sina insparade pengar. Vill man inte vänta är det bara att gå till den svarta marknad som alltid uppstår vid prisregleringar. Där kan man köpa till det riktiga marknadspriset som är baserat på tillgång och efterfrågan. Den som var tursam i kön kan här göra vinst för egen vinning. Så grundades den östeuropeisk maffian. Man kan bara föreställa sig hur många arbetstimmar och hur mycket fritid som gått förlorade under det halva decennium som folk i Östeuropa köade utanför butikernas tomma skyltfönster.

Räntekostnaderna betalar vi med våra intäkter vilket i det allra flesta fall borde vara lön. Man skaffar sig endast ett boende vars kostnader lönen kan bära. Har man en lägre lön får man välja ett mindre hus. Har man högre lön kan man bo i ett större hus. Är man två avlönade personer kan man bo i ett större hus än om man bor ensam. Det återspeglar det faktum att det ekonomiskt sett är effektivare om man kan dela på ett hus. Innan du får låna till huset kontrollerar banken att du kan betala lånet med din lön. Folk klarar i regel av det. Gör du inte det kräver banken att huset säljs och får betalt ur de medel som då flyter in. Man minskar lånet (eller betalar tillbaka hela lånet och skapar ett nytt) så att räntekostnaderna bättre svarar mot låntagarens betalningsförmåga. Med det som blir kvar kan sedan låntagare köpa ett mindre hus som innebär en mindre kostnad.

Pengar kostar alltid. Ni kan jämföra med islamiska banksystem. Enligt (ortodox) islam får man inte ta ut ränta. Istället går man ihop enligt ett samarbetsavtal där den som i Sverige skulle ses som låntagare bidrar med sitt arbete och motsvarande långivare bidrar med kapital. Sedan delar man på vinsten. Man får då principiellt sett samma resultat nämligen att den som bidrar med kapitalet får utdelning utan att lyfta ett finger. Bristen är att risken fördelas jämt mellan parterna men en bank vill typiskt sett stå en lägre risk och entreprenören en högre så det är ett oflexibelt system.

Statsskuldräntan betalar vi alla, även om den minskat på senare år. Jag har inte valt detta, och jag har heller inte valt att betala för privatbankernas excesser i den senaste finanskrisen.

Staten lånade inte pengar för att tapetsera Rosenbad med värdepapper. Staten lånade för att investera i infrastruktur, utbildning och sjukvård. När folk utbildar sig, mår bättre och kan utnyttja en utbyggd infrastruktur så producerar vi mer. Detta leder till ökade skatteintäkter vilket möjliggör att räntan kan betalas och statsskulden amorteras. Som ni resonerar hade vi inte kunnat betala tillbaka statsskulden för att ränta läggs på ränta, men vi kunde uppenbarligen ändå göra det. En exponentialfunktion är ingen i evighet ökande domedagsmaskin i sig. Den är lika ofarlig som all annan matematik. Sätter vi in ett värde får vi helt enkelt ut ett annat värde. I C-uppsatsen har framhävts att vårt SKULDtyngda samhälle leder oss in i en ond cirkel, inte vårt RÄNTEtyngda samhälle. Den fakta som har redovisats är att vi har en viss skuldsättning (4134 miljarder kr) vilket egentligen inte säger någonting om vart vi är på väg. Det intressanta är inte värdet utan formeln. En funktion är nämligen inget värde utan en formel. Det jag har försökt förklara i mina inlägg är att skulder ökar linjärt och ska ställas i proportion till fordringarna som också ökar linjärt. De har samma formel. Det uppstår alltså aldrig någon differens. Räntekostnader beräknas som alla andra kostnader exponentiellt precis som alla intäkter. Det ni inte verkar inse är att samtidigt som ränta läggs på ränta så läggs intäkter på intäkter och då dessa överlag är större än räntekostnaderna så kommer vi alltid ha en differens mellan två exponentialkurvor. Denna skillnad kallar vi vinst.

Det är lätt att kontrollräkna. Vi kan säga att räntan på det lånade kapitalet är 10 % och att intäkterna motsvarar 20 % av det lånade kapitalet. Det kan kännas rimligt med en vinst motsvarande 10 % av kapitalet.

Vinsten (i förhållande till kapitalet) y vi får genom att ta lån under x år kan räknas ut enligt följande formel:

1,2^x - 1,1^x = y

x = 1 ger vinst 0,1
x = 3 ger vinst 0,397
x = 20 ger vinst 31,610

Man kan sätta in mängden kapital z i formeln. Då får man vinsten i kr. Då ser det ut enligt följande:

1,2z^x – 1,1z^x = y

Om förutsättningarna är omvända så att intäkterna är mindre än kostnaderna så blir det istället en lika stor förlust. Banken gör en bedömning huruvida förutsättningarna för vinst är goda eller inte innan man lånar ut. Är förutsättningarna dåliga riskerar man att få en förlust varför man inte lånar ut i de fallen. Behöver jag förklara varför?

Egentligen är det inte knepigare än att exempelvis rovdjur måste använda en jaktteknik som innebär att födan det får i sig kompenserar energiförlusten som uppkom under jakten. Krokodilerna är rovdjur som har klarat sig länge på detta vis så om ni är osäkra så kan ni fråga dem om fördelarna. Gå inte för nära bara för då riskerar ni att bli ett kostnadseffektivt näringstillskott.

Vi får alltså en penningmängd och allmän skuldsättningsnivå som matematiskt sett är "dömd" att växa exponentiellt, pga exponentialfunktionen ränta på ränta.

Uppenbarligen inte.

Ja, det gör det, men de stora kapitalen lägger beslag på lejonparten av vinster och inlåningsräntor, och de har inte behov av lån, utan de vill förränta sitt kapital - och detta har nu under en period varit lönsammast att göra i den finansiella ekonomin.

Kapitalet suger alltså ut oss!

Nu luktar det Marx! Jag är Aktieägare, kapitalist, och jag känner igen en kommunist på lång väg.

Det privata banksystemet tvångsexpanderar. Det är frågan om ett underliggande tvång på banksystemet och hela samhället, inte på dig personligen. Folk kan komma dragandes med alla möjliga sorters överbyggande förklaringar om orsaken till finanskrisen, möjliga regleringar och reflektioner om ditt och datt, men det underliggande expansionstvånget finns alltid kvar. Vi behöver reformera det monetära systemet från grunden, annars upprepas eländet om och om igen.

Jag vet inte vem som kom på allt detta nonsens men jag kan gissa varför. När en människa hör ljud uppifrån vinden vet hon inte vad det är för något som framkallat det. Hon går upp och tänder lampan men ser ingenting. Det är väldigt jobbigt för henne då hon är den vetgirigaste varelsen på jorden. Hjärnans lösning är att man skapar en sanning. Det måste ha varit ett spöke! Med en kuslig känsla lämnar hon vinden varpå ett par möss tittar fram bakom en skokartong. Den matematiska omöjlighet som någon har sett är endast ett spöke. Människan skapar spöken när de upplever något som de inte förstår. Någon har inte förstått vad krisen handlat om och då skapat, mänsklig som denne har varit, ett spöke av ett par siffror i statistiken. Har jag lyckats jaga bort gastarna för er.

Mvh Aktieägare
Förändringen kommer inte uppifrån
Nils skrev:
Detta med att pengarna försvinner igen när lånen betalas tillbaka är något som ofta förekommer i diskussioner hos penningreformister, men det finns även andra som har en annan åsikt. Michael Rowbotham skriver i sin bok om ekonomi att det är en missuppfattning att pengar skulle försvinna när de betalas tillbaka till banken. Han menar att när pengarna kommer tillbaka till banken så existerar de i en annan form. För att anknyta till din tidigare diskussion skulle man kunna säga att vid utlåningen så skapar banken en fodran på låntagaren (men som du säger kan banken inte skapa och utnyttja dessa pengar för egen del). Men när lånet har betalats tillbaka så har ju banken fått in dessa likvida medel och kan själv bestämma sig för vad den vill göra med dem. Banken behöver då inte nödvändigtvis kvitta pengarna mot inlåningen (vilket i så fall skulle innebära att motsvarande mängd pengar togs ur systemet).

Hitills har jag tyckt att Rowbothams resonemang verkar rimligt. Det skulle i så fall betyda att bankerna inte får någon nytta av senioraget (vinsten från utgivningen av pengarna) i det första skedet vid utlåningen, men det får man däremot vid andra tillfället när pengarna kommer tillbaka i form av avbetalningen på lånet.

Kan du säga ifall det finns felaktigheter i mitt resonemang? Har jag fått allting om bakfoten?
Nej du har verkligen inte fått allt om bakfoten.
Att amorteringar tas ur cirkulation genom kvittning av utlåning mot inlåning får dock tills vidare kvarstå som min åsikt, grundad på den information man med slit och möda kan finna i enstaka böcker, enstaka artiklar, debatter på internet, plus ett antal telefonsamtal med banktjänstemän. Du vet säkert vad jag menar.

Om amorteringar lagras, så är problemet hur banken i så fall skall redovisa dessa enorma belopp i bokföringen. En reservation dock - numera vet vi ju att bankerna har gjort derivataffärer utanför sina balansräkningar, så bevisligen är sådant fullt möjligt. Osäkerhetsfaktorn är över huvud taget mycket stor, informationen är svårtillgänglig, bankanställda har viss tystnadsplikt, en kultur av hemlighetsmakeri kring bankverksamhet har etablerats sedan länge, osv. En bank är som en katt, den kan göra vad fan som helst, och den förklarar inte hur den gör eller vad den gjort.

För några år sedan tittade jag på statistik över de svenska affärsbankernas balansräkningar mellan 1965-85 och hittade faktiskt en post där man eventuellt skulle ha kunnat lagra återbetalade lån - nämligen inlåning från andra banker och finansinstitut, dvs interbankmarknaden.

Inlåning från andra banker ökade från 10 procent till över 60 procent av inlåningen från allmänheten under dessa tjugo år. Innan kreditavregleringarna -85 var bankerna ännu inte aktiva aktörer på finansmarknaderna, så det är verkligen en extrem ökning som absolut inte kan förklaras av den dåtida interbankmarknadens huvudfunktion, dagslån till andra banker.

Detta borde naturligtvis undersökas närmare. Frågan är vem man skall vända sig till. Ekonomhistoriker kanske, jag skall försöka hinna med det.

Expertisens åsikter går verkligen isär i denna fråga. En hög banktjänsteman jag pratat med påstod att amorteringar lånas ut direkt igen. Problemet med den förklaringen är att en sådan procedur i praktiken inte skiljer sig från skapandet av nya krediter. Det går inte att avgöra om lånebeloppen i hemlighet ägs av banken. Frågan är om det ens är meningsfullt att göra en sådan distinktion.

Om banker å andra sidan verkligen officiellt tilläts lagra amorteringar i form av likvida medel, så skulle det ju knappast kunna uppstå likviditetskriser. Bankruns skulle också vara nästan ofarliga för bankerna, det skulle enbart bli en fråga om eventuella sedelmängder.

Ja, det här var ju lite argument från och till. Varför jag accepterar tanken att lånebeloppen försvinner helt är att det onekligen ligger en viss logik i detta, samt att det ändå återstår ett externt och internt tvång till exponentiell kreditexpansion som verkligen kan förklara det privata banksystemets återkommande kriser, myndigheters regleringsförsök, avregleringsförsök etc.
Förändringen kommer inte uppifrån
En moderat anklade denna hemsidan för att vara socalistisk, och en vänsterpartist anklade den för att vara kapitalistisk. Är det inte ironiskt?

Det är väl snarare belysande. Den som står till höger tycker att bilen svänger vänster medan den som står till vänster tycker att bilen svänger höger. Jag har aldrig sett en bil svänga åt två håll samtidigt. Jag förstår såväl vänsterpartisten som moderaten men jag förstår inte den här reformen.

Vårt system vi har idag skapar mycket negativitet såsom girighet, även om det också har fungerat väldigt bra som du beskrivit Aktieägaren. Men det betyder inte att vi inte kan omforma det till något ännu bättre, och det är detta vi - alla insatta i systemet såsom Nils, Håkan, du Viktor, Ekonomer, Politiker osv - måste diskutera fram hur vi kan göra.

Vad är det för negativt med girighet? Jag vill nog påstå att det var girighet som skapade systemet och inte tvärtom. Att omforma systemet till något ännu bättre så att vi får det bättre är även det ett resultat av vår girighet. Då bygger även det systemet på samma grund.

Observera att jag sa diskutera, jag är inte ute efter någon argumentation då det innebär att någon måste förlora. Vi kan alla vinna genom att fylla varandras behov. De enda behoven vi inte kan acceptera är de som innebär att styra, kontrollera och manipulera andra. Eller de som inkräktar på den enskilde individens fria vilja att leva som han/hon vill så länge de inte inkräktar på någon annans fria vilja.

Jag tycker det är jättekul att diskutera på det här sättet men jag kanske anser att några slutsatser och resonemang är dåligt underbyggda och felaktiga. Om vi ska sprida den här reformen så kommer den direkt stöta på motargument från andra som måste mötas så det är lika bra att börja smida på argumenten redan nu. Genom att diskutera kommer vi efterhand underfund med vilka argument som är dåliga och vilka som är bra och då kan vi fokusera på de senare. Annars kan vi aldrig slå mynt av den yttrandefrihet som vi lyckligt lottade svenskar åtnjuter.

Håller du inte med mig Patrik?

Mvh Aktieägare
Förändringen kommer inte uppifrån
Man kan bara föreställa sig hur många arbetstimmar och hur mycket fritid som gått förlorade under det halva decennium som folk i Östeuropa köade utanför butikernas tomma skyltfönster.

Jag menade förstås det halva århundrade som folk i Östeuropa köade.

Mvh Aktieägare
Förändringen kommer inte uppifrån
Hej Aktieägaren!

Jag håller med dig, det är verkligen givande att prata med dig, även Nils och Håkan.

Jag tror vi tolkar girihet på olika sätt. För mig är girihet när någon vill styra och kontrollera andra genom att roffa åt sig mer och ge lite.

Så som du lägger fram det så håller jag absolut med. Men innan vi fortsätter någon diskussion undrar jag, vill du ändra på systemet? Vill du ha en konstant tillväxt som är sund och vars mål är ingen fattigdom samt att alla är mer eller mindre rika?

Nu pratar jag om att skapa ett system där offentliga sektorn blir betydligt rikare och kan försörja sin befolkning, den privata sektorn ska fungera på ett sätt som gynnar tillväxten, "girigheten" och konkurrensen helt enkelt.

Jag vill bli av med det vi idag kallar för problem och onödig byråkrati. Jag vill se en jämnare fördelning av resurserna där man kan leva bra på en sjuksköterska lön eller städar lön. Vi behöver dessa personer. Jag vill ha ett samhälle där arbetsdagen kanske är 6timmar istället för 8, och vi kan ha 10 veckor semester istället för 5.

Alla är nog överens om att vi saknar tid (om man inte blivit miljonär förstås, eller gör det man brinner för och älskar).

Eller vill du ha kvar exakt samma system som idag, där vi har de problemen som nämns i Plan till Reform ?

En sak till, jämförelsen med att göra folk rika och att de fick köa för att få köpa saker som alla hade råd med är att idag har vi redan hög levnadsstandard. De som styr och stället behöver skapa ett smart system, vilket självklart måste diskuteras. Men det görs inte, i alla fall inte öppet. Det som diskuterats är det som varit på tapeten väldigt länge, nämligen en världsregering och världsvaluta, vilket jag tror är en bra lösning om man gör på samma sätt som USA gjorde emot sina stater. Man låter de vara självförsörjande och ser till så allt fungerar ifrån Regeringen.

Kommentarer på det Viktor?

mvh
- Patrik
Förändringen kommer inte uppifrån
Tack för intressanta synpunkter!

Gäst_Håkan skrev:
Expertisens åsikter går verkligen isär i denna fråga. En hög banktjänsteman jag pratat med påstod att amorteringar lånas ut direkt igen. Problemet med den förklaringen är att en sådan procedur i praktiken inte skiljer sig från skapandet av nya krediter. Det går inte att avgöra om lånebeloppen i hemlighet ägs av banken. Frågan är om det ens är meningsfullt att göra en sådan distinktion.
Jag lutar åt denna förklaring utan att ha forskat närmare i frågan. Ett kreditinstitut som får in amorteringar har rimligtvis intresse av att omsätta dessa medel snarare än att själv sitta på dem. Det ligger i systemets natur att den som tar störst risker (sparar minst reserver) gör störst vinster så länge allt går åt rätt håll och jag misstänker att den drivkraften är tillräcklig för att amorteringarna aldrig blir långvariga som eget kapital hos bankerna.

Om lånebeloppen ägs av banken eller av externa inlånare är väl en icke-fråga i sammanhanget. Få frågar efter informationen och bankerna har ingen anledning att vilja vara tydliga med detta (i så fall hade vi sluppit att sitta här och spekulera). Rent praktiskt i diskussionen om penningskapandet har det som sagt inte heller någon betydelse.

Eftersom pengarna från amorteringarna inte är bundna på något sätt så är det väl rimligt att anta att de används till att stoppa i de hål som banken för tillfället finner nödvändigt. Om det innebär löneutbetalningar, lokalhyra, kreditutgivning eller investeringar av något slag måste ju variera från fall till fall och situation till situation. Det enda säkra är att man inte låter kapital ligga overksamt om det inte är nödvändigt.

Det viktiga i sammanhanget är i alla fall att konstatera att dessa pengar faktiskt ger banken tillgång till senioraget av penningskapandet. Banken får faktiskt möjlighet att förfoga över utgivningsvinsten av pengarna även om de måste gå igenom ett antal steg (utlåning och återbetalning) innan det är ett faktum. På något annat sätt kan jag inte förstå det.
Förändringen kommer inte uppifrån
Sådär Patrik!

Nu börjar vi hamna på samma våglängd. Först måste vi tänka ut vad som är våra önskemål, sedan vad som är våra problem. Sedan måste problemen lösas. Först då vi kommit på hur problemen borde lösas är det lämpligt att ta ställning till konkreta åtgärdsförslag. Lämpligast att börja med är att räkna upp vilka värden vi vill skapa. Mänskliga fri- och rättigheter, välfärd samt sysselsättning är väl en bra början. Sedan kan man fråga sig vilka våra problem egentligen är. Bygger exempelvis vår nuvarande ekonomi på oljan och håller oljan verkligen på att ta slut?

Girighet innebär enligt min mening att vilja ha något. Krokodiler är giriga då de sliter sitt byte i stycken på ett ur vår synvinkel mindre sympatiskt sätt. Huskatten är också girig då den sitter och tigger mat med sorgsna ögon men ingen anklagar den för det. Piraterna i Somalia är människor också som vill ha de vi i Sverige har. Det enklaste sättet för dem att uppnå det är att borda skepp och stjäla. Det är ett ganska rationellt beteende. Skulle man lyckas skapa fred och turism skulle den antagligen vara mer lönsamt att driva hotell och anordna dyksafari. Då skulle piraternas girighet driva dem till att träda in i turistindustrin. Man måste alltså skapa bästa förutsättningar för att skapa något positivt av människans giriga drifter. Vi skulle kunna springa runt och kriga och stjäla från varandra drivna av vår girighet att komma över någonting. Så fort vi inser att det istället lönar sig att samarbeta så driver vår girighet oss att göra det då det skapas större värden för var och en.

Min enda stora invändning mot det framväxande reformförslaget är att det ska avskaffa skuldsättning. Det låter tjusigt men är i själva verket oerhört destruktivt. I många delar av Afrika förekommer privatekonomiskt nästan ingen skuldsättning alls och där lever de fattigaste människorna på jorden. Vi måste kunna låna saker av varandra och då uppkommer alltid en skuld. Sedan gör räntan att vinsten fördelas rättvist på alla.

Man kan börja så och sedan se vilka politiska, juridiska eller ekonomiska åtgärder som kan behövas. Det viktigaste är just inte att genomdriva en reform utan att lösa våra problem.

Mvh Aktieägare
Förändringen kommer inte uppifrån
Min enda stora invändning mot det framväxande reformförslaget är att det ska avskaffa skuldsättning. Det låter tjusigt men är i själva verket oerhört destruktivt. I många delar av Afrika förekommer privatekonomiskt nästan ingen skuldsättning alls och där lever de fattigaste människorna på jorden. Vi måste kunna låna saker av varandra och då uppkommer alltid en skuld. Sedan gör räntan att vinsten fördelas rättvist på alla.

Aktieägaren jag håller som vanligt med dig i ditt resonemang!

Jag tycker vi ska ha skulder, t.ex. om jag behöver ett hus så går jag till banken och visar dem att jag har ett jobb och vill ha ett hus. De ger mig ett lån och vi gör en avbetalningsplan.

Det som jag tycker är helt fel är att det finns en ränta som äter upp större delen av mina pengar och amorteringen blir väldigt låg om jag inte har mycket inkomst.

Detta vill jag åtgärda genom att en central Riskbank som ägs av staten och indirekt av folket som finansierar bankerna så de kan ge ut lån. De finansierar själva verksamheten så banken inte behöver ta ränta för att säkra sin verksamhet. Bankerna blir då låneinstitut utan vinstintresse men som drivs av Riksbanken. De banker som missköter sig kommer stängas och alla banker måste redovisa vad deras verksamhet gör.

Samtidigt behöver bankerna ingen säkerhet ifrån låntagaren då de är uppbackade av Riksbanken, men om de missköter sig och förlorar massor av pengar på projekt som visat sig väldigt opålitiliga så måste deras verksamhet ifrågasättas. Bankernas mål ska inte vara avkastning, utan de ska skapa sysselsättning och välfärd.

Bankerna ska alltså inte ha något vinstintresse utan se till så vi har en fungerande ekonomi där vettiga projekt genomförs och folk har tak över huvudet samt mat i magen. Alla projekt som presenteras ska få chansen att utföras så länge den som söker pengar för sitt projekt kan visa vad det går ut på, antingen genom att en person ifrån banken följer med till projektområdet (t.ex. köp av ett hus), eller genom en affärsplan.

Bankerna ska agera som institut som förser samhället med pengar så vi har sysselsättning och god välfärd.

Jag tycker inte vi behöver ha med ränta i ekvationen. För om Riskbanken kan trycka sedlar för att finansiera lånteinstitut (Banker) och vi kan därmed skapa vår egna välfärd genom bra projekt som pengarna går till så blir värdet i pengarna det som skapas.

T.ex. så borde Riksbanken ge pengar till Staten som kan finansiera offentliga sektorn. Då blir värdet i pengarna alla anställa inom t.ex. sjukvården, och den infrastruktur som behöver byggas. Sen finns det ingen att betala tillbaks lån till eller ränta och samhället kan frodas på ett sunt sätt.

Någonstans måste det finnas någon/några som övervakar och ser till så inte Staten eller Banker utnyttjar systemet till sin fördel.

T.ex. så måste allting redovisas, och uteblir det så stängs banken och om det är regeringen så avsätts den valda regeringen och ny tillsätts.

Vad tror Aktieägaren om ett sådant system? Det behöver inte betyda att vi ska överflöda samhället med pengar, vi bara ändrar på själva byråkratin och sättet vi skapar pengar på.

Idag så skapar Riksbanken pengar när samhället (banker eller regeringen) efterfrågar och allting ska enligt de idéer jag presenterat vara baserat på efterfrågan och tillgång. Spekulationen som idag finns där vi har aktier ska inte ha lika stor betydelse, utan det ligger på bankernas bord att ge pengar till projekt som är bra för oss människor helt enkelt. De har därmed att ansvar och följer de inte ansvaret blir det konsekvenser.

mvh
- Patrik
Förändringen kommer inte uppifrån
En sak till Aktieägaren, känner du till Peter Drucker. Han som kallades för Kapitalismens fader och som var en guru inom företagsvärlden? I Japan är det många företag som anammade hans sätt att arbeta, bland annat Toyota.

I vilket fall som helst, han sa (runtomkring 2001) att företag de senaste 10åren har fokuserat på ekonomisk avkastning, att maximera vinsten helt enkelt. Nästa steg för företagen var att gå över på att fokusera på samhället, människan och miljön. Och där är vi idag anser jag.

Peter Drucker menade alltså att företag kommer inte länge ha ekonomisk avkastning som prio 1, utan istället fokusera på människan i första rummet, se till så människorna har det bra.

Vad tror du om det?

mvh
- Patrik
Förändringen kommer inte uppifrån

Peter Drucker menade alltså att företag kommer inte länge ha ekonomisk avkastning som prio 1, utan istället fokusera på människan i första rummet, se till så människorna har det bra.

Vad tror du om det?

Det tror jag absolut på för avkastningen och samhället går nämligen hand i hand. Samhället kan egentligen ses som människans stora fabrik. Alla dess komponenter är direkt eller indirekt kopplade till någon form av produktion. Har människorna det bra producerar de mer varpå avkastningen ökar. Dessutom så uppstår det en indirekt effekt av att ta hand om de anställda då bättre anställningsvillkor ger företagen större möjligheter att värva den bästa arbetskraften i konkurrens med andra.

Vad gäller företagens roll för samhället så blir det extra tydligt i små svenska bruksorter samt motsvarande platser i exempelvis u-länderna. När företaget väl har varit på plats har det inte funnits någon sjukvård, ubildning, avlopp, idrottshallar, vägnät, kommunikationer och elektricitet. Det har företagen fått bekosta själva. På så sätt är exempelvis Kiruna skapat av en företagskoncern - LKAB. På så sätt tror jag även att Afrika kommer att kunna byggas upp. Inte genom stöd och lån till korrumperade regeringar utan stöd och lån till företag som bygger upp samhället med vinsthungern som motivation.

Volvo ville för några år sedan exempelvis vara med och finansiera förstärkningar av vissa delar av svenska vägnätet för att få bättre möjligheter att ordna logistiken. Då var det någon sur myndighetsperson som varnade för att näringslivets intressen inte fick styra samhällsbyggnaden. Under sådan förhållanden hade Kiruna inte existerat. En sådan inställning är enligt min mening felaktig i grunden.

Det kan vara något att ta med i åtgärdsprogrammet: Företagen ska kunna ta del och påverka samhällsbyggnaden.

Återkommer om ditt tidigare inlägg.

Mvh Aktieägare
Förändringen kommer inte uppifrån
Mycket bra inlägg av Håkan och Nils som jag har funderingar kring. Istället för att väcka liv i denna gamla tråd har jag skapat en ny: Förstå det nuvarande. Hoppas vi ses där!
Förändringen kommer inte uppifrån
Gäst_Aktieägare skrev:
Peter Drucker menade alltså att företag kommer inte länge ha ekonomisk avkastning som prio 1, utan istället fokusera på människan i första rummet, se till så människorna har det bra.

Vad tror du om det?

Det tror jag absolut på för avkastningen och samhället går nämligen hand i hand. Samhället kan egentligen ses som människans stora fabrik. Alla dess komponenter är direkt eller indirekt kopplade till någon form av produktion. Har människorna det bra producerar de mer varpå avkastningen ökar. Dessutom så uppstår det en indirekt effekt av att ta hand om de anställda då bättre anställningsvillkor ger företagen större möjligheter att värva den bästa arbetskraften i konkurrens med andra.

Vad gäller företagens roll för samhället så blir det extra tydligt i små svenska bruksorter samt motsvarande platser i exempelvis u-länderna. När företaget väl har varit på plats har det inte funnits någon sjukvård, ubildning, avlopp, idrottshallar, vägnät, kommunikationer och elektricitet. Det har företagen fått bekosta själva. På så sätt är exempelvis Kiruna skapat av en företagskoncern - LKAB. På så sätt tror jag även att Afrika kommer att kunna byggas upp. Inte genom stöd och lån till korrumperade regeringar utan stöd och lån till företag som bygger upp samhället med vinsthungern som motivation.

Volvo ville för några år sedan exempelvis vara med och finansiera förstärkningar av vissa delar av svenska vägnätet för att få bättre möjligheter att ordna logistiken. Då var det någon sur myndighetsperson som varnade för att näringslivets intressen inte fick styra samhällsbyggnaden. Under sådan förhållanden hade Kiruna inte existerat. En sådan inställning är enligt min mening felaktig i grunden.

Det kan vara något att ta med i åtgärdsprogrammet: Företagen ska kunna ta del och påverka samhällsbyggnaden.

Återkommer om ditt tidigare inlägg.

Mvh Aktieägare

Detta luktar lite halvt Muhammad Yunus-tänk tycker jag. Socialt företagande tror jag också är framtiden. Med ett system med företag som inte jobbar för vinst utan enbart arbetar (och konkurrerar) för människans bästa (eller miljöns) kan samhället bli klart trevligare än vad det är idag, tror jag, och Yunus fick ju nobels fredspris för sina idéer och sin sociala företagsverksamhet så helt fel kan nog hans tankar inte vara. :)

Yunus bok som socialt företagande är en av de bästa och mest inspirerande böckerna i min bokhylla: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9189388410
:)

« Tillbaka till Allmänt Rörande en Ekonomisk Reform