» Undersökning Val 2014

Efter inspiration ifrån en Facebookgrupp som heter MerInflytande så har vi startat denna undersökning baserat på två frågor de uppmanat medborgare att fråga partierna om. Målet är att helt enkelt få ett rakt och tydligt svar var partierna står kring frågan om hur pengar skapas. Svaren kommer vi att presentera inför valet och en förhoppning är att väcka mer intresse hos partierna då de hade fått enorm möjlighet till att förbättra samhället om de fick mer inflytande i pengarskaparprocessen.

Om något så kommer vi att få svart på vitt vad de etablerade partierna har att säga kring pengaskapandet. Vi kommer främst vända oss till riksdagspartierna, men är andra partier intresserade att berätta vart de står så får de gärna kontakta oss med svar på nedanstående två frågor.

Se svaren nedanför mailet.

Tidigare undersökningar: Val 2010, Frågor Till Partier

» Mailet Partierna Har Fått

Hej,

Vi gör en undersökning kring partiernas syn på hur pengar skapas som kommer publiceras på Internet inför valet 2014. Efter samtal med Riksbanken så har de klargjort att det är upp till partierna att förändra nedan beskrivna process.

Undersökningen handlar om att affärsbanker ökar penningmängden, d.v.s. tillverkar pengar som kommer ut i realekonomin i form av krediter (lån). Riksbanken bekräftar att pengarna inte fanns före lånetillfället i rapporten Den svenska finansmarknaden 2013 (sid 72-75). Pengar (krediter) skapas alltså vid utlåning av affärsbanker som de sedan tjänar ränta på - utan att de hade dessa pengar ifrån första början. I princip 100% av alla pengar skapas på detta sätt, vilket är fördelaktigt för de privata aktörerna. Runtomkring 97% av alla pengar är krediter, resterande är sedlar samt mynt skapade av Riksbanken

Att skapa pengar som bankerna sedan tjänar räntenetto på kräver ingen större arbetsinsats. Förra året hade de fyra stora bankerna, Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB en gemensam vinst på över 80 miljarder SEK (Nytt vinstrekord för svenska storbanker).

Det handlar med andra ord inte om några småsummor. Detta sker samtidigt som kommuner tvingas stänga skolor samt fritidsgårdar, skära ner i vården och höja skatter bland annat för att samhället ska fungera någorlunda.

En del anser att funktionen för hur pengar skapas bör tillhöra medborgarna (staten) och inte privata intressen. I vår namninsamling (www.skapapengar.nu) som i skrivande stund har närmare 1200 namnunderskrifter så visar vi att det finns ett intresse för en rättvisare och mer fördelaktigt process att skapa pengar. Andra tecken på att intresset är stort för en förändring i hur vi skapar pengar visar JAK banken (ca 40 000 medlemmar) som verkar för ett mer jämlikt och rättvist samhälle utan räntor.

Med tanke på intresset som finns och att det bara växer både i Sverige och internationellt så vill vi ställa ert parti några frågor:

1. Vad anser ert parti om pengaskaparfunktionen som beskrivits ovan?

2. Anser ert parti att pengaskapandet ska tillhöra medborgarna (genom staten, riksdagen och/eller kommuner) eller privata intressen?

3. Kommer ert parti arbeta med att se till så pengar kan skapas på ett sätt som gynnar alla?

4. Avser ert parti att utreda och utvärdera alternativa tillvägagångssätt att skapa pengar, liknande den utredning som Internationella Valutafonden genomförde 2012 (Chicago plan revisited)?

» Svaren

Vi har inte fått svar ifrån Moderaterna, Miljöpartiet och Folkpartiet.

Partierna är sorterade med det partiet som svarade först överst.

Fråga 1: Vad anser ert parti om pengaskaparfunktionen som beskrivits ovan?

  • Kristedemokraternas svar:

    Bankernas möjlighet att genom krediter öka penningmängden i ekonomin (s.k. fractional reserve banking) är ett system som vi kristdemokrater står bakom. Vi står för en social marknadsekonomi och tycker därför inte att staten ska ha monopol på den pengaskapande funktionen. Det skulle i praktiken innebära en form av nationalisering och kraftigt skada förtroendet för den svenska ekonomin. Däremot är det inte en helt okomplicerad fråga, eftersom en alltför oansvarig kreditgivning (och därmed ökad penningmängd) riskerar att skapa obalanser och bubblor i ekonomin. För att minska dessa risker har bankerna idag ett kapitalteckningskrav vilket hindrar bankerna från att ha obegränsade möjligheter till kreditgivning. Dessutom pågår framtagandet av nya bankregler som ytterligare kommer minska riskerna med bankers kreditgivning, de s.k. Basel 3 reglerna.

  • Centerpartiets svar:

    Sveriges finansiella system har sett olika ut under olika perioder i historien. I modern tid har vi haft såväl indirekt koppling till guldet som direkt koppling till andra valutor som ankare för den svenska kronan. Sedan ett antal år tillbaka har vi dock en flytande valuta som backas upp av en självständig riksbank med ett inflationsmål.

    Detta system har i huvudsak fungerat väl. Vi har upplevt en lång period av tillväxt och klarat finanskrisen bättre än de flesta jämförbara länder.

    Systemet kan dock förbättras. Sverige har en, i förhållande till resten av ekonomin, stor banksektor. Det innebär att vi är sårbara för störningar inom det finansiella systemet. Därför är det viktigt att vi har höga krav på kapitaltäckning och likviditetsreserver inom banksystemet. Sverige har också gått före och infört strängare krav än andra länder.

    För att göra systemet stabilare måste vi dock också hantera orsaken till den höga skuldsättningen av svenska hushåll. Främst innebär detta att vi måste få en bättre fungerande bostadsmarknad.

  • Sverigedemokraternas svar:

    Sverigedemokraterna har ingen forumlerad åsikt om detta, men vi är generellt positiva till ökade kapitaltäckningskrav.

  • Socialdemokraternas svar:

    Vi har medverkat i beslutet om en oberoende Riksbank som har ansvaret för penningpolitiken. Det är en ordning som är etablerad inom EU och i demokratier. Riksbanken påverkar affärsbankernas kreditgivning genom kapitaltäckningskrav.

  • Vänsterpartiets svar:

    Dagens monetära system baseras på s.k. "fractional-reserve banking". Detta betyder att bankerna bara behöver ha täckning för en viss del av sin utlåning. Detta innebär i sin tur att bankerna skapar merparten av pengarna/penningmängden. Hur mycket pengar affärsbankerna kan skapa beror på olika regleringar, främst kapitaltäckningskrav (och naturligtvis den allmänna räntenivån). Ett monetärt system baserat på s.k. ”debt-free money” kräver att man inför 100 procentiga kassakrav på bankerna. Något sådant förslag driver inte Vänsterpartiet.

    Vad gäller bankernas kapital vill vi öka deras kapitaltäckningskrav (till 18-22 procent av de riskvägda tillgångarna), och vi anser att de bör vara progressiva, dvs. ju större bank, desto högre kapitaltäckningskrav. På så sätt ges bankerna incitament att inte bli "too big to fail". Vi vill också inför en bankdelningslag som ska tvinga bankerna att separera traditionell bankverksamhet från spekulativ "investmentverksamhet".

Fråga 2: Anser ert parti att pengaskapandet ska tillhöra medborgarna (genom staten, riksdagen och/eller kommuner) eller privata intressen?

  • Kristedemokraternas svar:

    Som vi svarade under fråga 1 så anser vi inte att ett statligt monopol på detta skulle gynna Sveriges ekonomi.

  • Centerpartiets svar:

    Sveriges riksbank är den myndighet som ansvarar för att upprätthålla ett stabilt penningvärde och garantera att betalningsväsendet fungerar säkert och effektivt. Riksbanken ligger under riksdagen och är, trots sin självständighet, alltså under demokratisk kontroll. Deras verksamhet utvärderas också kontinuerligt av riksdagen. Riksbankens fullmäktige, som utser ledamöter i direktionen, tillsätts också av riksdagen.

    Det är riksbanken som indirekt styr penningmängdens utveckling. Dels genom att sätta nivån på sin styrränta, som sprids i systemet och påverkar lånevillkoren för hushåll och företag, och dels genom att vara med och besluta om regelverk för den finansiella stabiliteten som påverkar det finansiella systemets funktionssätt. Här spelar också Finansinspektionen, Riksgälden och riksdagen viktiga roller. Det är Centerpartiets uppfattning att systemets ramar är fullt förenliga med en demokratisk ordning.

    Inom dessa ramar agerar ett antal privata aktörer. Att banker är med och omvandlar sparande till investeringar genom att göra kreditbedömningar och pool:a risker är i grunden konstruktivt. Men det är av största vikt att vi har regler som säkerställer att dessa aktörer agerar på ett ansvarsfullt sätt.

  • Sverigedemokraternas svar:

    Jag får svara med att citera vårt principprogram: "Sverigedemokraterna ser stora ekonomiska och politiska fördelar med att bevara vårt lands självständiga, nationella valuta. Penningpolitiken skall hanteras av en självständig riksbank. Vi erkänner och respekterar att Sverige i hög grad är beroende av sin omvärld och att internationellt samarbete på det ekonomiska området därför ligger i nationens intresse. I likhet med andra områden menar vi dock att det är av yttersta vikt att dessa samarbeten präglas av mellanstatlighet och respekt för de olika staternas suveränitet."

  • Socialdemokraternas svar:

    Den 1 januari 1999 fick Riksbanken en lagstadgad självständig ställning i förhållandet till riksdagen. Det innebär att riksdagen inte kan styra Riksbanken utan har utsett en direktionen att göra det. Direktionen får inte ta emot instruktioner från riksdag, regering eller andra men kan givetvis avsättas om den inte följer riksbankslagen, förordningar som rör Riksbanken eller på annat sätt gravt åsidosätter sina åligganden. Riksbanken leds av en direktion som består av sex ledamöter. De utses av riksbanksfullmäktige som i sin tur väljs av riksdagen. Tillsammans ansvarar de för bankens verksamhet. Någon annan ordning för denna verksamhet har vi inte diskuterat.

  • Vänsterpartiets svar:

    Se svar på fråga 1.

Fråga 3: Kommer ert parti arbeta med att se till så pengar kan skapas på ett sätt som gynnar alla?

  • Kristedemokraternas svar:

    Givetvis ska vi det, precis som vi gör idag. Nya regler ska implementeras och övervakningen av banksystemet ska stärkas.

  • Centerpartiets svar:

    Utöver svaren ovan är det värt att lägga till att långsiktig hållbarhet är en av Centerpartiets grundvärderingar. Långsiktigt värdeskapande måste därför stå över kortsiktig spekulation. Särskilt om denna spekulation sker med direkta eller indirekta subventioner och garantier från det offentliga. Det är därför som kraven på bankerna och uppbyggnaden av en stabilitetsfond är så viktiga.

  • Sverigedemokraternas svar:

    Vi har inte tagit ställning för det ni åsyftar, men verkar för en ansvarsfull reglerad marknadsekonomi, byggd på långsiktigt tänkande.

  • Socialdemokraternas svar:

    Riksdagen har gett Riksbanken ansvaret för penningpolitiken och därmed att styra penningmängden. Vi anser detta vara den ordning som är bäst för medborgarna.

  • Vänsterpartiets svar:

    Det är väldigt viktigt att det monetära systemet är rättfärdigt och att det samtidigt understödjer den ekonomiska utvecklingen. Det är också helt centralt att det inte undergräver den finansiella stabiliteten. De finansiella marknaderna är inte som vilka marknader som helst. De måste vara reglerade för att inte vara destabiliserande.

Fråga 4: Avser ert parti att utreda och utvärdera alternativa tillvägagångssätt att skapa pengar, liknande den utredning som Internationella Valutafonden genomförde 2012 (Chicago plan revisited)?

  • Kristedemokraternas svar:

    Vi har inga planer på det i dagsläget.

  • Centerpartiets svar:

    Nuvarande finansiella system utvärderas kontinuerligt. Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionens agerande utvärderas på regelbunden basis. Därutöver har ett antal offentliga utredningar om hur systemet kan förbättras genomförts. Bland dessa kan nämnas Harry Flams utredning om Riksbanken och Kerstin Hessius utredning om statsskuldspolitiken.

  • Sverigedemokraternas svar:

    När det gäller bankernas ansvar för den ekonomiska situationen är vårt huvudförslag att låta bankerna få betala för sin egen stabilitetsfond genom en särskilld bankskatt.

  • Socialdemokraternas svar:

    För oss är valrörelsen och valet just nu det viktigaste och våra viktigaste valfrågor är jobben och skolan. Om vi får väljarnas förtroende att regera i höst så får vi givetvis möjlighet att med hjälp av finansdepartementets tjänstemannaresurser närmare studera de frågor som tas upp.

  • Vänsterpartiets svar:

    Vi har läst nämnda IMF-rapport. Den är intressant och det förekommer en hel del diskussioner om dessa frågor internt i partiet. Vi har dock i dagsläget inga planer på att tillsätta en utredning om att ta fram ett helt nytt monetärt system.