» Blogg

Arkiv: 2009, 2010, 2011, 2012 RSS Feed
Kategorier: Allmänt, Alternativa Penningsystem, Ekonomi Nyheter, Ekonomisk Reform, Föreläsning, Nyheter

Bra Kunskap: Hur blir pengar till? | Dagens system skapar Ekonomiska Hitmen | Vilket värde ska pengarna representera?

Sida: 1

Charles Eisenstein har skrivit boken Sacred Economics som handlar om att se oss människor som sammankopplade med varandra och naturen istället för helt separerade ifrån allt så vi inte bryr oss om varandra eller vår planet.

Videon här nedanför på 12 minuter berättar skillnaden på en Gåvo Ekonomi - Sacred Economics - och dagens monetära system som bygger på att vi hela tiden ska tävla mot varandra och tjäna pengar.

Dagens ekonomiska system skapar större delen av alla problem vi har och med ett system som gynnar givmildhet, empati och därmed oss alla så skulle vi lösa våra problem. Dagens system gynnar girighet och en osund tävlingsinriktad konkurrerande marknad. Alternativet kunde varit en konkurrenskraftig marknad som tävlade men som samtidigt samarbetade och hjälptes åt.

Istället för att tävla och neka varandra insikter i produktutveckling eller lösningar genom patent så skulle alla kunna samarbeta och tävla om vem som ska åstadkomma bästa resultat - utan att någon förlorar på det.

Det går inte under dagens ekonomiska system, det skulle dock fungera under en Gåvo Ekonomi, en ekonomi där vi värnar om varandra och vår natur. En ekonomi där att ge skapar status och gör så vi får mer. En sådan ekonomi är hållbar till skillnad ifrån dagens ekonomi som bevisligen är oerhört ohållbar.

Det är dags att sätta människan i första rum tillsammans med naturen, och göra så pengar tjänar mänskligheten istället för att mänskligheten ska vara slav till pengar och begränsade till hur mycket pengar det finns. Vad som ska begränsa oss är inte fiktiva pengar - som enbart har ett värde för att vi är överens om det - utan det är tillgången på material, arbetskraft och vår fantasi.

Pengarnas roll ska enbart vara att underlätta handel och stimulera oss till att göra saker. Vår fantasi och vår tillgång på material ska vara det som begränsar oss. En tjänst eller en produkt ska inte kunna finnas om det enbart är pengar som saknas. För vi skulle kunna ha hur mycket pengar vi vill eftersom pengarnas värde är fiktivt och något vi alla enats om.

För er som är intresserade utav mer kring Sacred Economics så kommer Charles till Sverige i juni, och mer information om det kommer upp på framsidan.

Charles Eisensteins hemsida: http://sacred-economics.com/

Kommentarer Avstängda | Visa Kommentarer (0)

Ett historiskt framgångsrikt försök med ränte- och skuldfria pengar testades 1932 i staden Wörgl, Österrike. Det trycktes 32 000 arbetskvitton vars värde representerade en schilling. Staden betalade löner och material med dessa pengar.

Pengarna som kallades arbetskvitton kom med en användaravgift på 1% per månad som betalades av den som satt inne med pengarna (det klistrades på ett märke på baksidan av sedeln när avgiften betalades som ovan bild visar). Detta ledde till att pengarna spenderades snabbt före de vanliga pengarna, även skatter betalades in snabbt till staden med dessa arbetskvitton.

Inom ett år hade de 32 000 aretskvittona varit i omlopp 463 gånger och därmed bidragit försäljning av varor och tjänster för  (463 * 32 000 =) 14 816 000 schilling.

Vid denna tid när många länder i Europa kämpade med arbetslöshet så minskade arbetslösheten med 25% inom ett år i Wörgl. Den upptagna användaravgiften (12% på ett år = 3840 schilling) återgick till stadsförvaltningen som spenderade pengarna genom det offentliga vilket gynnade allmänheten.

Dessa pengar som kallades arbetskvitton gjorde bland annat så en skidbacke och bro kunde byggas, gator och kanalsystemet förbättrades och som sagt så minskade arbetslösheten och mer skatter kom in till staden.

Innan dessa pengar skapades så hade inte staden råd att göra något då få kunde betala skatter eftersom landet var lamslaget av en depression. Tillslut så förbjöds dessa pengar av centralbanken i Österrike för att de inkräktade på bankens monopol.

Kommentarer Avstängda | Visa Kommentarer (0)

Sida: 1

Ekonomi