Ekonomisk Reform
17 Juni 2019 kl. 19:35:18 *
Välkommen Gäst. Var snäll och logga in eller registrera dig som ny medlem.

Logga in med användarnamn, lösenord och önskad sessionslängd
Nyheter: SMF - Just installerat!
 
   Startsida   Hjälp Sök Logga in Registrera  
Sidor: [1] 2
  Skriv ut  
Författare Ämne: Sveriges Riksbank  (läst 15852 gånger)
Klas
Medlem
**
Antal inlägg: 26


« skrivet: 24 Mars 2009 kl. 13:01:48 »

Federal Reserve Bank påstås drivas av privata banker, när staten så behöver pengar får de skuldsätta sig till dessa banker som skapar pengar och kräver ränta för lånen. Är det så och sker det helt öppet? Hur är det i Sverige? Skuldsätter sig svenska staten till Riksbanken som skapar pengar och tar ränta? Hur styrs Riksbanken? Jag försökte läsa om det och det verkade lite luddigt, som att riksdagen bara hade lite att säga till om för att riksbanken inte ska vara partipolitiskt bunden...
Loggat
Patrik
Administratör
Medlem
**
Antal inlägg: 211


« Svara #1 skrivet: 27 Mars 2009 kl. 23:10:09 »

Jag ringde till Riksbanken och frågade hur pengar skapades.

Tydligen så lånar Staten genom statsobligationer ifrån Riksbanken, samtidigt så säljer riksbanken pengar eller till banker om de behöver ha mer riktiga sedlar och mynt.

Så bankerna skapar bankkredit och riksbanken skapar riktiga pengar, men som säljs eller lånas ut.

Riksbanken styrs inte av regeringen men av riksdagen.

Om någon har en lista på frågor kan jag ringa igen om du inte vill ringa själv, telefonnummer finns på www.riksbanken.se

Det bästa hade varit om staten styrde riksbanken själv och kunde trycka egna pengar som Abraham Lincoln gjorde med sina greenbacks (vilket antagligen kostade honom livet). Men vi lever i nya tider idag med ett kraftfullt informations verktyg, vilket givetivis är Internet. Leende (smiley)
« Senast ändrad: 27 Mars 2009 kl. 23:10:31 av Patrik » Loggat
Stan
Gäst
« Svara #2 skrivet: 1 April 2009 kl. 13:53:07 »

Sa dom verkligen att riksbanken styrs av riksdagen?
Jag tycker att det verkar som att de flesta politiker svalt propagandan att riksbanken måste vara oberoende, vilket den väl också varit i minst 10 år?  Så här sa Bernard Lietaer i Pengar 2 :
“Man bör inse att våra konventionella penningsystem idag inte styrs genom demokratiska processer någonstans i världen. Det har heller inte varit fallet tidigare. Centralbanker arbetar för att skydda banksystemet, och för att i så stor utsträckning som möjligt upprätthålla systemet som det är.”
Richard Werner skriver också om detta i Mammons furstar
Loggat
Patrik
Administratör
Medlem
**
Antal inlägg: 211


« Svara #3 skrivet: 1 April 2009 kl. 14:05:33 »

Riksdagen väljer styrelse, men det hindrar uppenbarligen inte Riksbanken ifrån att försvara centralbanks systemet.

Jag skulle vilja att vi i Sverige gjorde som Abraham Lincoln, och trycker nya Svenska kronor till att finansiera vår Offentliga Sektors budgetunderskott. Självklart på ett sådant sätt att vi inte får mer problem, utan mindre. På så sätt kan man sänka skatterna och ge folk mer pengar på fickan till att ha det bättre medan vi reformerar det ekonomiska systemet.
« Senast ändrad: 1 April 2009 kl. 14:06:16 av Patrik » Loggat
Klas
Medlem
**
Antal inlägg: 26


« Svara #4 skrivet: 2 April 2009 kl. 12:40:03 »

Kul att höra att någon faktiskt ringer och frågar! javascript:x()

Jag är med på att staten borde skapa pengarna. Det kan ju göras av en riksbank men då ska ju den verka helt i statens intresse. Ifall staten blir bankrutt och lånar sig ur problemen och hamnar i klorna på privata banker, då har vi ju tappat kontrollen över våran stat som vi fösöker styra demokratiskt. Men detta är alltså vårt system som vi har accepterat!!??

Det verkar som att riksbanken sitter på en hög trave skuldsedlar(statsobligationer) och håvar in pengar från ränta. Man får känslan av att mer pengar kommer in än riksbanken har omkostnader. De anstälda i Riksbanken kan väl inte plocka ut några fantasilöner..... så vart tar pengarna vägen som riksbanken håvar in från räntorna?

Nästa bov i dramat verkar vara bankerna som är kopplade till Riksbanken. De kan alltså låna pengar ifrån RB och sedan tillåts de låna vidare en långt större summa än vad de lånat (har), med det som kallas  fractional reserve banking. På det viset späds pengamängden ut vilket gör varje krona mindre värd, och banken kan få ränta på dessa nyligen födda pengar. Så dessa banker kan tjäna pengar på pengaskapandet. Så även om RB är någorlunda under statlig kontroll så kan ju dessa banker agera ganska fritt, med skyhöga löner för att kunna konkurrera om kompetenta bankchefer etc. och de kan stödja olika företag och organisationer.

Det känns som att mycket att våra materiella värden rinner iväg här, inte till de folkvalda utan till de som lärt sig dra nytta utav vårt odeomkratiska och orättvisa system.

Är jag ute och cyklar? Jag försöker att greppa hur det fungerar....  :blink:
Loggat
Patrik
Administratör
Medlem
**
Antal inlägg: 211


« Svara #5 skrivet: 2 April 2009 kl. 19:50:46 »

När jag pratade med riksbanken så hade inte regeringen lånat pengar ifrån dem. Och om pengar behövde skapas så var det genom att privata pengar köpte pengar ifrån riksbanken. Dessa pengar är alltså fysiska pengar.

Privata banker skapar i sin tur kredit som är icke fysiska pengar genom Fractional Reserve Banking.

Jag vet inte vad Riksbanken gör med räntan ifrån sina utlåningar, det är en intressant fråga till nästa gång jag ringer.

Citat
Det känns som att mycket att våra materiella värden rinner iväg här, inte till de folkvalda utan till de som lärt sig dra nytta utav vårt odeomkratiska och orättvisa system.


Det har du helt rätt i, de som förstår systemet utnyttjar det och massan är helt vilseledd vilket denna sidan ändrar på för varje dag någon ny hittar den och ser felen med vårt system. Leende (smiley)

Du har rätt att privata banker är en bov i dramat. Vi (folket) skulle skapa pengar genom regeringen som är för, av och med folket. Så riksbanken skulle vara styrd av staten och bankerna (de privata) skulle inte få skapa pengar med ränta som de gör idag.
Loggat
Klas
Medlem
**
Antal inlägg: 26


« Svara #6 skrivet: 7 April 2009 kl. 12:58:10 »

Sa Riksbanken att regeringen inte lånar ifrån dem?Är det inte så att när Riksbanken skapar pengar så ger staten en statsobligation till RB vilket backar upp värdet och trovärdigheten hos de nya pengarna? Och i så fall, betalar staten ränta till RB för dessa pengar om de lånar dom?
 
Loggat
Patrik
Administratör
Medlem
**
Antal inlägg: 211


« Svara #7 skrivet: 7 April 2009 kl. 13:27:08 »

Citat från: Klas
Sa Riksbanken att regeringen inte lånar ifrån dem?Är det inte så att när Riksbanken skapar pengar så ger staten en statsobligation till RB vilket backar upp värdet och trovärdigheten hos de nya pengarna? Och i så fall, betalar staten ränta till RB för dessa pengar om de lånar dom?
 


Riksbanken lånar ut till staten genom att köpa obligationer (jag är skyldig dig papper). Men just nu hade inte staten lånat några pengar genom att sälja obligationer. De sa riksbanken när jag pratade med dem.

Det med ränta vet jag inte. Det är en bra fråga.

Om du har direkta frågor så ge dem till mig så kan jag ringa igen Leende (smiley). Gör ett "frågeformulär" och ge till mig. Ta även med om du har följdfrågor på eventuella svar! Leende (smiley)
« Senast ändrad: 7 April 2009 kl. 13:28:06 av Patrik » Loggat
A.D
Gäst
« Svara #8 skrivet: 8 April 2009 kl. 12:26:28 »

Citat från: Patrik
Det bästa hade varit om staten styrde riksbanken själv och kunde trycka egna pengar som Abraham Lincoln gjorde med sina greenbacks (vilket antagligen kostade honom livet).


Om jag inte är helt ute och cyklar existerade ingen centralbank i USA då, därför kunde lincoln trycka statliga sedlar och legaliserade det som betalningsmedel, dem enda han konkurrerade mot var konventionella banker som hade sina egna "notes" som dem tryckte.

varför hans ide inte var så långvarig(mördad) var för att han inte gjorde sina greenbacks till den enda valutan och ilegalisera de andra sedlarna som bankerna tryckte upp. Och för att minimera inflationsrisken borde han avskaffat fractionele systemet. då kan staten kontrollera mängden pengar i sysemet helt och hållet och staten är folket.
så om sveriges stat ska trycka upp egna pengar blir riksbanken obsolete. och läggs ner.
eller!!
Loggat
Patrik
Administratör
Medlem
**
Antal inlägg: 211


« Svara #9 skrivet: 8 April 2009 kl. 12:35:26 »

A.D, lincoln gjorde inte Greenbacks till den enda valutan, han skapade den för att finansiera det som inte USAs regeringen hade råd att finansiera, i hans fall var det militären.

Idén till Greenbacks kom ifrån en rådgivare efter att Lincoln vägrat ta lån ifrån Internationella Banker då de tog på tok för hög ränta. Hans rådgivare sa att Lincoln kunde legalisera en egen valuta (Greenbacks) och använda den till att finansiera militären. Därmed behöver han inte betala ränta till någon, inte heller betala tillbaks något lån. Fördelen med detta var att skattebetalarna inte behövde tyngas med mer lån och räntor.

Sverige skulle kunna göra samma sak genom att skapa och legalisera en egen krona som folket går med på att använda (eftersom vi följer statens lagar). Dessa pengar skulle kunna användas till att täcka den offentliga sektorn och därmed skulle vi aldrig mer har problem med offentliga arbeten. Taket för att trycka dessa pengar skulle vara bugdeten för den offentliga sektorns utgifter som sätts varje år.

Samtidigt skulle man kunna sänka skatten så människor blir rikare och företag får lättare att klara sig i kristider som denna.

Det krävs mod att göra ett sådant drag och hade jag varit statsminister hade jag gärna gjort det för folkets skull då jag är orädd för döden. Frågan är om vår regering har mod eller inte.

En annan fråga är, hur ska vi få reda på det?

mvh
Patrik
Loggat
Travis76
Gäst
« Svara #10 skrivet: 29 Maj 2009 kl. 10:41:47 »

Spännande läsning, skönt att se att vissa insett att medborgarna är slavar under bankernas förtryck. Såg tråden då jag sökte på riksbanken då jag ville se om den var privat eller om den var statligt ägd. Är ingen ekonom, men när man väl börjat insett att ingenting inom politiken händer via slump utan är planerat och att man ser en kris som vanligtvis är skapad av internationella bankirer. Oftast federal reserve (som är privatägd, USA har varit bankrutt sen 1933) och bank of England om jag inte är fel ute så blir man fundersam, hur mycket har politikerna att säga till om egentligen. Ungefär ingenting, när dom gör det så dör dom oftast i en flygolycka eller i ett attentat från en ensam galning..

Vore intressant att höra mer av svaren från riksbanken..
Loggat
Klas
Medlem
**
Antal inlägg: 26


« Svara #11 skrivet: 9 Juni 2009 kl. 23:07:23 »

Jag har pratat med 2 personer på Riksbanken.

Att riksbanken skapar pengar igenom att någon sätter sig i skuld står helt klart. Även att de privata bankerna skapar pengar på samma sätt fast de begränsas av kapitaltäckningslagen.

Svaret jag fick om ägande är att staten äger RB, 80% av vinsten går till staten, resten går till att stärka riksbankens reserver. Dock så är vinst/förlust från valutaspekulation undantagen från detta, den läggs i en buffert för att balansera framtida vinst/förlust från valutaspekulation.

Så det verkar som att vi inte sålt vår centralbank ännu. Dock så är det ju de privata bankerna som står för det mesta pengakapandet - och riksdagen har bara begränsat inflytande över riksbanken så RB kan ju möjligen spela privata intressen i händerna.

Jag försöker nu ta reda på hur stor pengamängen i SEK verkligen är.... de har bara konstiga mått såsom M3 som inte talar om hur mycket SEK RB och de andra bankerna har skapat.

http://www.scb.se/Statistik/FM/FM5001/2009M04/FM5001tab1.xls

Där står bl.a

-------- Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika ”bredd”, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. --------

och

-----  M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. ------

Jag skulle vilja reda ut detta. Det måste väl finnas registrerat hur mycket pengar som skapats - oavsett "löptid" och hurvida de är i cirkulation eller inte?

Loggat
Håkan
Gäst
« Svara #12 skrivet: 12 Juni 2009 kl. 19:31:16 »

Klas:

6.245 miljarder kronor hade bankerna lånat ut till allmänheten i juni 2008. I siffran är inräknat bostadslån, andra lån till privatpersoner, samt lån till företag.

Tyvärr har jag inte sparat källan, vet bara att den måste ha varit tillförlitlig, annars hade jag inte sparat det i datorn.
Loggat
Stan
Gäst
« Svara #13 skrivet: 13 Juni 2009 kl. 12:25:37 »

För att lära mer om hur centralbanker agerar kan jag rekommendera ett utdrag ur boken  - Mammons furstar av Richard Werner - en verklig expert inom området.
Loggat
Klas
Medlem
**
Antal inlägg: 26


« Svara #14 skrivet: 14 Juni 2009 kl. 10:36:19 »

Ok, tack Håkan. Finns det några skapade krediter som inte ingår i den siffran? T.ex till utland eller myndigheter eller Riksbank?

Existerar några kronor utöver de som bankerna lånar ut? Är riksbankens pengaskapande inräknat i den siffran?

Är det orimligt att ha ett penningmängds mått som helt enkelt mäter mängden kronor(mynt, sedlar, krediter), alltså den mängd SEK som finns att använda i systemet? (Alltså oavsett löptider och placering etc)
Loggat
Håkan
Gäst
« Svara #15 skrivet: 14 Juni 2009 kl. 18:41:57 »

Citat från: Klas
Ok, tack Håkan. Finns det några skapade krediter som inte ingår i den siffran? T.ex till utland eller myndigheter eller Riksbank?

Lån till utlandet (spec. Baltikum) var medräknade. Har för mig att det var en artikel i Dagens Industri från i höstas, som enbart visade de fyra storbankernas balansräkningar. (Har letat efter artikeln men inte hittat den).
Citat
Existerar några kronor utöver de som bankerna lånar ut? Är riksbankens pengaskapande inräknat i den siffran?

M0, dvs allmänhetens innehav av sedlar o mynt, är inte inräknat. Bankernas innehav av sedlar och andra likvida medel, dvs pengar på Riksbankskonto, samt Riksbankens penningskapande är inte heller medräknat. Sammanlagt kan detta dock röra sig om ca 5-15% av de 6-7 biljonerna, alltså mindre belopp relativt sett, även om Riksbankens balansomslutning ökade rejält i höstas när den gick in och stöttade bankerna (från 200 mdr till 600 mdr).
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/krisen_och_riksbankens_balansr%C3%A4kning#comments
Citat
Är det orimligt att ha ett penningmängds mått som helt enkelt mäter mängden kronor(mynt, sedlar, krediter), alltså den mängd SEK som finns att använda i systemet? (Alltså oavsett löptider och placering etc)

Nej, det är inte orimligt. Håller med om att informationen är oklar och undvikande. Det som gör det svårt att uppskatta "penningmängden" är enligt myndigheterna andrahandsmarknader i tex obligationer. Men de kunde gott redovisa mängden skapade krediter. Å andra sidan är det ju förståeligt att de inte gör det.

Men man ska väl inte vara helt fel ute om man säger att svenska banker just nu ligger ute med c:a 6-7 tusen miljarder SEK som de skapat ur tomma luften.

Här kan man se den exponentiella utvecklingen bara genom en snabbtitt på siffrorna :
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____246468.aspx
« Senast ändrad: 14 Juni 2009 kl. 18:42:27 av Patrik » Loggat
Klas
Medlem
**
Antal inlägg: 26


« Svara #16 skrivet: 17 Juni 2009 kl. 01:17:23 »

Ja det verkar angeläget att det inte ska vara lätt att genomskåda hur det ligger till.

DEt är lätt att gå in i väggen.

Från SCBs statistik om balansomslutning:

Definitioner

Balansomslutningen påverkades år 1996 till följd av ändrad lagstiftning, lag (1995;1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Denna innebär bland annat att överlåtbara värdepapper, klassificerade som omsättningstillgångar, kunde värderas till verkligt värde, bruttoredovisning av finansiella derivatinstrument och övergång tll s.k. affärsdagsredovisning.


DEt verkar inte vara några raka puckar.....

Enligt siffrorna så hade bankerna plus kreditmarknads- och värdepappersbolagen 10,3 biljarder SEK i omlopp 2008.

Jag ska pröva ringa till SCB och se om dom vet vad dom för statistik över.

"Andrahandsmarknader" kan väl inte skapa krediter så det borde inte påverka pengamängden. De som kan skapa krediter måste väl ha tillåtelse från riksbanken och därmed vara skyldiga att redovisa hur mycket man skapar?

Förstår inte varför det ska vara svårt att redovisa den riktiga pengamängden (såvida man inte vill dölja den men det ska ju inte tillåtas)

Har börjat läsa din länk slopedcurve.com, kanske klarnar lite,  jättebra sida!
Loggat
Håkan
Gäst
« Svara #17 skrivet: 27 Juni 2009 kl. 16:42:08 »

Klas:

De fyra svenska storbankernas utlåning, enligt Dagens Industri (mars-09):



Swedbank

Total utlåning: 1 287 miljarder kronor.
Risklån: Östeuropa inklusive Baltikum (251 miljarder kronor), riskkapitalbolag (15,1 miljarder kronor).
Kreditförluster 2009–2011 (prognos): 46 miljarder kronor.
Kapitalbehov: Cirka 5 miljarder kronor för att komma upp i SEB:s och Nordeas kapitaliseringsnivå. Riskerar dessutom att gå med förlust i år.


SEB

Total utlåning: 1 297 miljarder kronor.
Risklån: Östeuropa inklusive Baltikum (200 miljarder kronor), sjöfart (38 miljarder kronor), riskkapitalbolag (25 miljarder kronor).
Kreditförluster 2009–2011 (prognos): 35 miljarder kronor.
Kapitalbehov: Genomför just nu en nyemission.


Handelsbanken

Total utlåning: 1 481 mdr.
Risklån: Storbritannien (65 mdr), riskkapitallån (30 mdr*), sjöfart (13 mdr), danska fastighetsbolag (6 mdr).
Kreditförluster 2009–2011 (prognos): 24 mdr.
Kapitalbehov: Cirka 8 mdr för att komma upp i SEB:s och Nordeas nivå. Räknas dock som minst riskfylld av bankerna.


Nordea

Total utlåning: 3 049 miljarder kronor.
Risklån: Östeuropa inklusive Baltikum (176 miljarder kronor), sjöfart
(154 miljarder kronor), riskkapitalbolag (85 miljarder kronor), danska fastighetsbolag (55 miljarder kronor).
Kreditförluster 2009–2011 (prognos): 65 miljarder kronor.
Kapitalbehov: Är på väg att genomföra en nyemission.


Källa: Europeiska Utvecklingsbanken genom DI

Loggat
Josef
Gäst
« Svara #18 skrivet: 24 September 2009 kl. 09:18:24 »

Vi köper väl mycket valuta också? Hur mycket amerikansk Dollar köper vi om året?
Loggat
Mats33
Gäst
« Svara #19 skrivet: 18 Februari 2010 kl. 16:45:37 »

Citat från: Gäst_Håkan
Klas:

De fyra svenska storbankernas utlåning, enligt Dagens Industri (mars-09):

Swedbank
Total utlåning: 1 287 miljarder kronor.

SEB
Total utlåning: 1 297 miljarder kronor.

Handelsbanken
Total utlåning: 1 481 mdr.

Nordea
Total utlåning: 3 049 miljarder kronor.



Vad säger dessa siffror egentligen. Att bankerna totalt har lånat ut såhär mycket pengar sen de grundades någon gång under 1800-talet, att de lånat ut såhär mycket pengar under det sista året, att det är såhär mycket pengar de lånat ut det sista året och som de inte fått tillbaks ännu, att det är så här mycket pengar som de lånat ut sen de grundades och som de inte fått tillbaka ännu, att de lånat ut såhär mycket pengar sen de grundades och som de inte fått tillbaka ännu minus de skulder som de skrivit av, eller vad?
Loggat
Sidor: [1] 2
  Skriv ut  
 
Gå till:  

Drivs med MySQL Drivs med PHP Powered by SMF 1.1.13 | SMF © 2006-2007, Simple Machines LLC
Svensk översättning: Daniel Hofverberg/Dubbningshemsidan
Giltig XHTML 1.0! Giltig CSS!