Ekonomisk Reform
20 November 2019 kl. 01:55:00 *
Välkommen Gäst. Var snäll och logga in eller registrera dig som ny medlem.

Logga in med användarnamn, lösenord och önskad sessionslängd
Nyheter: SMF - Just installerat!
 
   Startsida   Hjälp Sök Logga in Registrera  
Sidor: [1]
  Skriv ut  
Författare Ämne: Myten om primitiva pengar och vad pengar verkligen är  (läst 3155 gånger)
Joppe
Ny Medlem

Antal inlägg: 1


« skrivet: 11 Maj 2012 kl. 10:57:10 »

Hej, jag är ny här på forumet.

Jag skulle vilja visa på en alternativ förklaring av vad pengar är. Pengar är inte något vi kmmer överens om att använda som bytesmedel bara sådär. Det är en myt. Pengar är alltid löften som man handlar med, alltså i princip lånepapper.

Uppfattningen att pengar är något som bara uppkommer har fått mycket kritik på sistånde, framförallt från David Graeber, en antropolog som menar att vi inte har funnit några primitiva samhällen med pengar och att denna hypotes därför inte kan stämma. I sin bok, Debt: The first 5000 years, argumenterar han för att pengar är ett statligt påfund istället. Graebers arbete är mycket beundransvärt. Det finns många videointervjuer med Graeber på youtube som är bra, kolla gärna.

Jag tror Graeber har rätt i att primitiva pengar aldrig har existerat men fel när han säger att pengar uppfanns av staten. Jag ska istället visa hur jag menar att det gick till när pengarna uppfanns och det är en enkel teori och en uppenbart korrekt sådan.

Jag ber er nu tänka er tillbaka till mesopotamiens slätter ett antal tusen år sedan. Det fanns inget skriftspråk, antagligen ingen stat, inga pengar och människan hade nyligen slagit sig ner som jordbrukare. En liten pojke kommer till byns bagare hos vilken man byter saker mot bröd. Pojken har med sig en stor fin ko som han vill byta mot bröd. Problemet är att pojken inte vill ha allt bröd på en gång, istället vill han givetvis helst få färskt bröd varje dag så att brödet inte ruttnar eller blir hårt. Pojken och bagaren kommer överens om ett system för hur detta ska fungera som innebär att de alltid kan hålla räkningen över hur många bröd pojken har kvar och som gör bägge parter nöjda. Bagaren producerar helt enkelt brödsymboler för allt det bröd som pojken ska ha i framtiden. Jag inbillar mig att dessa symboler var lerbitar med en liten stiliserad bild av ett bröd på men det behöver inte ha varit just så.

Pojken kommer hem med sina brödsymboler och alla är nöjda. Men snart kommer pojken och bagaren märka två saker. Först märker pojken att han kan ge en brödsymbol till någon i ersättning mot någon tjänst så länge även den andra också kan lösa in symbolen emot bröd hos bagaren. Symbolerna fungerar som pengar för pojken.

Bagaren märker även han att detta är ett mycket användbart system. Han kan nämligen börja massproducera brödsymboler vid sinda om bröd och byta dem mot varor av alla slag. Bagaren märker att han kan producera symboler som betyder tio bröd eller hundra bröd och hans affär börjar gå otroligt bra. Snart handlar alla med bagarens brödsymboler i alla affärer och han har skapat en valuta. Bagaren blir givetvis en kung i byn och kanske större områden där hans brödsymboler accepteras som betalning. Bagaren blir den första staten, givetvis beroende på hur man defnierar en stat.

Alltså vad vi lär av detta är att alla tillförlitliga nedtecknade löften om framtida betalning som vem som helst kan lösa in kan fungera som pengar. Pengar är alltså nedtecknade löften. Det är definitionen av pengar.

Hur är det då med exempelvis guld som fungerat som pengar i långa tider? Jo, den troliga anledningen till att guld blev ett betalmedel var att någon historisk stat valde att nedskriva sina löften i guld eftersom guld inte rostar. Eftersom staten värdesatte guld så blev efterfrågan efter guld stor och efterhand så blev löftena på guldet ointressanta och istället blev det mängden guld som motsvarade ett löfte. Guld är dock bara valuta så länge som det backas av stater vilket vi ser tydligt idag.

Alltså, skriver jag ett papper där det står att jag lovar att göra något för den som inlöser papperet, vem det är är, så kan detta papper givetvis användas som pengar. Pengar är alltså nedtecknade löften som vem som helst kan inlösa. Pappret har genom löftet blivit laddat med ett extravärde.

Vad har denna syn på pengar för implikationer?

Jo, man kan genom den sluta sig till att guld är lika mycket fiat som alla andra papperspengar ifall guldet egentligen bara är ett medium för nedtecknande av extra stora och viktiga skulder.

När löftespengarna väl är i rullning så går de inte att stoppa eftersom deras användbarhet är så stor. Löftena börjar leva sitt eget liv och på samma sätt som mediet för löften, guldet, i sig blev pengar så har nu mediet för löftet om guld, sedlar, i sig blivit pengar, det vi kallar fiatpengar.

Slutsatsen tycks även vara att pengar är något som stora organisationer sysslar med. Kan inte valutan garanteras av en stor organisation så krossas den snart både för att den förlorar förtroende och för att den kan krossas militärt. Tyvärr är lokalvalutor nog bara drömmerier.

Vad tror ni om mina slutsatser?
Loggat
Sidor: [1]
  Skriv ut  
 
Gå till:  

Drivs med MySQL Drivs med PHP Powered by SMF 1.1.13 | SMF © 2006-2007, Simple Machines LLC
Svensk översättning: Daniel Hofverberg/Dubbningshemsidan
Giltig XHTML 1.0! Giltig CSS!