Ekonomisk Reform
14 December 2019 kl. 10:08:01 *
Välkommen Gäst. Var snäll och logga in eller registrera dig som ny medlem.

Logga in med användarnamn, lösenord och önskad sessionslängd
Nyheter: SMF - Just installerat!
 
   Startsida   Hjälp Sök Logga in Registrera  
Sidor: [1]
  Skriv ut  
Författare Ämne: Början på en text, fyll gärna på, förbättra...  (läst 2744 gånger)
Mats39
Medlem
**
Antal inlägg: 26


« skrivet: 22 April 2010 kl. 21:59:22 »


Banken behöver reserver, visst, men bara lite

Banken måste ha lite egna pengar, lite så kallade reserver, det är
riktigt. Exakt hur mycket beror på, men det varierar från 0 procent
(för utlåning till stat och kommun) till 10-12 procent (vid utlåning
till fattiga människor). Hur mycket regleras i BASEL 2, se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Basel_II). Och lägenheten blir som du
korrekt säger bankens om du inte kan betala. Med andra ord har
bankerna alltså långt ifrån full täckning för vad de lånar ut, det är
själva innebörden i det fraktionella banksystemet. Det är numera till
och med så att de kommer till förhandlingsbordet helt utan pengar. Och
de har också laglig rätt att på det sättet lämna över hela risken till
"låntagaren".

Konsten att låna ut något man inte äger, och ta betalt för det

Du vill köpa ett hus eller en bil, eller något annat som kostar mycket
mer än du har på handen. Det innebär att du har ett behov av att låna,
och därför godtar du även bankernas - som du uppfattar det - legitima
krav på ränta mm. Du uppfattar det som att banken kommer till
förhandlingsbordet med en säck pengar bakom ryggen. Men i realiteten
kommer alltså banken till förhandlingsbordet helt tomhänt. Banken har
visserligen lite reserver, men dessa används faktiskt inte för själva
lånet. Det som händer är istället att du skriver på ett löfte om att
"betala tillbaks" och det löftet blir i bankens händer en
värdehandling som de kan sälja på obligationsmarknaden. Dessutom har
de rätt att med hjälp av en knapptryckning skapa pengarna som du vill
låna. Med andra ord: pengar ur luft. Det är ju bara siffror, så det är
inte så svårt. (om du kräver en liten del i kontanter, sedlar och
mynt, så måste de i och för sig trixa till sig lite sedlar från
riksbanken, eller låna över dagen av någon annan bank, men det löser
de). Ett annat sätt att se det hela på är att du lånar ut till dig
själv, med banken som mellanhand.

Två förutsättningar

Dock finns två förutsättningar för detta. 1) Att banken har, eller kan
låna ihop av centralbanken eller av andra banker på
interbankmarknaden, några procent (upp till 10-12) av det belopp som
du vill låna. 2) Att banken gör en bedömning om att du kan betala
tillbaks, inklusive ränta. De pengar som banken har, eller kan fixa,
som reserver används som sagt inte till utlånet. De är bara
"reserver", ifall många mot förmodan skulle vilja syna banken och
därför går till banken för att ta ut sina pengar.

Vad hindrar banken från att låna ut "hur mycket som helst"?

Så egentligen är det enda som hindrar dem från att låna ut "hur mycket
som helst" (för att maximera sina ränteinkomster) att de måste tro att
du kan betala tillbaks inklusive ränta. Eller så måste de tro att
staten inte kommer att rädda dem ifall de gör en missbedömning, och du inte
kan betala tillbaks allt med ränta. För det är nämligen så att om
banken "lånar ut" och de inte får igen beloppet, inklusive ränta, då
måste banken enligt lag registrera en förlust. Och de måste tära på
sitt egna kapital. Och de gillar inte bankerna, eftersom de hellre
använder det egna kapitalet till bonusar mm.

Vad som händer när lånen betalas tillbaks

I det sammanhanget är det också viktigt att förstå att när du betalar
tillbaks lånet så försvinner pengarna i samma stund. Pengarna skapas
alltså när du tar ett lån, och då ökar penningmängden i samhället
(krediter = pengar). Men när lånet betalas tillbaks så nollifieras
pengarna (försvinner). Undantag bara om du betalar tillbaks i sedlar,
men det händer sällan.)

Traditionell förklaring av det fraktionella banksystemet

En annan allmän sak som är viktig att känna till är att det
fraktionella banksystemet ofta brukar förklaras såhär:

Banken har 1000 kr, och får då låna ut 900 kr. Dessa 900 kr sätts
efter en tid in av någon annan person, och då får banken i nästa led
låna ut 810 kr till ytterligare en annan o.s.v. Denna process innebär
att penningmängden ökar från 1000 kr till 10.000 kr. Samtidigt ökar
skulden i samhället lika mycket, för pengar är egentligen = skuld,
eller åtminstone alla pengar som bankerna skapar blir i alla fall =
skuld (krediter). Även detta är dock att "skapa pengar ur luft", för
när banken lånar ut 900 kr - pga någon tidigare satt in 1000 - så
innebär det inte att den förste insättarens konto förändras. Om
penningmängden först är 1000, så blir den sedan 1000 + 900 = 1900
o.s.v. Med andra ord: nya pengar skapas ur luft.
(exemplet utgår från ett reservkrav på 10 procent)

Bankerna, räntan och amorteringen

Angående din fråga om bankerna är intresserade av att lånen amorteras.
Det är en bra fråga. Bankerna är intresserade av att folk hela tiden
är skuldsatta, för då tjänar de ränta. Bankerna är också intresserade
av att den totala skuldsättningen i ekonomin ökar år från år, för då
tjänar de ännu mer ränta. Men ur ett samhälleligt och individuellt
perspektiv så är det dåligt med ökande skuldsättning. (räntan äter upp
möjligheten att till andra, roligare, sätt att spendera pengarna, och
tvingar även fram tillväxt som på det hela taget är negativ för
miljön). Så på det hela taget så kanske det är rätt att säga att
bankerna skiter i om folk klarar att amortera, huvudsaken att de hela
tiden får mer och mer ränteinkomster.

Dagens system leder ofelbart till ökade skulder

Dagens system, som är så gott som helt skuldbaserat (kreditbaserat)
leder på aggregerad nivå ofelbart leder till växande skulder. Detta
eftersom praktiskt taget alla pengar skapas av bankerna, på det sätt
jag beskrivit ovan, i kombination med att bankerna bara skapar
kapitalbeloppet vid utlåningen. De skapar med andra ord inte
räntebeloppet. Kort sagt så skall folk betala tillbaks mer pengar än
vad som skapats. Det är en ekvation som helt enkelt inte går ihop. Det
enda sättet som det, på aggregerad nivå, kan gå ihop på är om
skuldsättningen totalt sett ökar. Och med det följer att bankerna
tjänar mer och mer.

Statsobligationerna

Hyperinflation

De ena lägret säger att det blir hyperinflation om centralbanken hamnar under demokratin (typ
under finansdepartementet) pga politiker är klåfingriga och vill trycka "hur mycket som helst". Det andra lägret säger att hyperinflation istället hör ihop med privatiserade banksystem och med
IMF.


Fråga: Vilken av ovanstående förklaringar är det som gäller? Och är allt korrekt?
Loggat
Sidor: [1]
  Skriv ut  
 
Gå till:  

Drivs med MySQL Drivs med PHP Powered by SMF 1.1.13 | SMF © 2006-2007, Simple Machines LLC
Svensk översättning: Daniel Hofverberg/Dubbningshemsidan
Giltig XHTML 1.0! Giltig CSS!