Ekonomisk Reform
16 December 2019 kl. 02:14:18 *
Välkommen Gäst. Var snäll och logga in eller registrera dig som ny medlem.

Logga in med användarnamn, lösenord och önskad sessionslängd
Nyheter: SMF - Just installerat!
 
   Startsida   Hjälp Sök Logga in Registrera  
Sidor: [1]
  Skriv ut  
Författare Ämne: Fungerar det likadant i Sverige som i USA? Och hur säljs löftespapperet?  (läst 6085 gånger)
Mats39
Medlem
**
Antal inlägg: 26


« skrivet: 29 Mars 2010 kl. 01:43:24 »


En sak som jag undrar över lite är om det fungerar likadant i Sverige som i USA. På det hela taget antar jag att det är samma system. Men det kan finnas väsentliga skillnader också, som det är värt att hålla i minnet. En sådan skillnad är ju att i Sverige så skapas både mynt och sedlar skuldfritt av Riksbanken, medan det endast är mynt som skapas så i USA. Rätta mig om jag har fel. Vad finns det utöver detta för skillnader, förutom att dollar är världens reservvaluta och Federal Reserve är världens mäktigaste vid sidan om BIS - där de också ingår?

Enligt den sista videon jag sett verkar det som att låntagaren skapar pengarna till sitt eget lån. För banken har praktiskt taget inga pengar. Det som händer först är alltså att 1. låntagaren skapar pengar genom att han skriver på ett skuldpapper där det står att han är skyldig att betala banken ett visst belopp årligen - med ränta.

När banken har denna tillgång - detta skuldpapper - så har de dels rätt att

2. - genom en knapp på datorn - skapa 90-98 procent av beloppet, och

3. - krav på sig att resten av beloppet antingen tas från "riktiga pengar" som de råkar ha tillgängliga, eller låna över dagen hos andra banker eller centralbanken (eller kanske simpelt bara ta en kredit på sitt centralbankskonto).

4. - Slutligen även rätt att sälja detta skuldpapper som en tillgång - på obligationsmarknaden.

Eller så kan man se det såhär. Först skriver Kalle på ett papper där han är skyldig banken 100 kr. Dessutom är han skyldig banken en årlig avgift på några kr per år. Banken har dock inte några kr att låna ut till Kalle. Det banken då istället gör är att man tar löftet att betala tillbaks med ränta och säljer det papperet. För pengarna som banken får från försäljningen av papperet där det står att Kalle ska betala tillbaks med ränta, ger de Kalle själva lånet.

 



Loggat
JL
Medlem
**
Antal inlägg: 13


« Svara #1 skrivet: 31 Mars 2010 kl. 19:55:45 »

Måste erkänna en grej som jag inte helt hundra förstått. Kreditpengarna som banken skapar. Kan man handla med dem via sitt kreditkort i vanliga affärer eller trycker de iväg riktiga pengar då?
Loggat
wallsand
Ny Medlem

Antal inlägg: 2


« Svara #2 skrivet: 3 April 2010 kl. 09:38:31 »

Nja det är nog lite mer komplicerat än så
hälsar Johan Sandwall

Bilaga 3 Riksbankens balansräkning 2008

I bilden nedan ser man hur Riksbankens balansomsättning ändrades under ett halvår från den 30 juni
till 31 december 2008. Siffrorna inom (parentes) visar omslutning på sommaren för att sedan öka dramatiskt under hösten fram till årsskiftet.

Tillgångar. mdr kr            Skulder mdr kr
Guld         30     (26)      Sedlar & mynt      112 (108)
Valutareserv      200 (158)      Finjustering      207    (0)
Utlåning dollar      196    (0)      Riksbankscertifikat   49      (0)
Utlåning kronor      267    (4)      Skulder till Fed      189    (0)
Övrigt         7        (4)      Eget kapital      59    (59)
                     Övrigt         73    (25)
                  Vinst         11
         Totalt   700 (192)            Totalt   700 (192)


När bankerna inte kunde få tag i pengar på de finansiella marknaderna fick de i stället låna i Riksbanken. Lånen auktionerades ut och de banker fick lån som betalade bäst alltså högsta ränta. Bankerna måste då även erbjuda säkerheter i form av obligationer. De utgör en pant som Riksbanken låter registrera hos Euroclear Sweden AB (tidigare VPC, Värdepapperscentralen).
Obligationen är ett skuldbrev som banken kan ha köpt på obligationsmarknaden och är ett krav på pengar plus ränta på den som har gett ut obligationen . När banken har betalat tillbaka sitt lån till Riksbanken så får banken tillbaka obligationen. De aktuella lånen redovisas under posterna; Utlåning dollar och Utlåning kronor. Dessa poster måste balanseras med kronor som återfinns på balansräkningens skuldsida, i detta fall Finjustering, Riksbankscertifikat och Skulder till Fed.

Posten Finjustering är den logiska konsekvensen av att bankerna har fått ett tillskott av likvida medel genom lånen från Riksbanken. Mängden pengar är given i hela banksystemet och pengarna finns således i princip alltid hos någon som för tillfället kan erbjuda den bästa räntan. De vanliga bankerna är affärsdrivande verksamheter som vill maximera sin förtjänst. Men även Riksbanken förväntas gå med ”vinst” som då tillfaller ägaren alltså riksdagen.

Riksbankscertifikaten har köpts av banker som har ansett det vara en bättre och säkrare affär att köpa dessa än att låna ut motsvarande summa pengar till andra banker. En bank som då inte kunnat få ett lån från en kollega har kunnat kompensera det genom att låna i Riksbanken.  Alltså en aktivitet som är en följd av finanskrisen.

Det tydligaste tecknet på att det var en akut finansiell kris var att efterfrågan på dollar dramatiskt översteg utbudet av lån i dollar. Världens centralbanker samarbetade då för att låna ut dollar när de vanliga bankerna inte vågade. Även Riksbanken ställde då upp med lån ur valutareserven och lån i dollar från Federal Reserve (Fed) i USA genom ett så kallat swapavtal. Det betyder att Riksbanken lånade dollar i utbyte mot att Fed lånade svenska kronor (189) som skapats då man upprättade swapavtalet. När Riksbanken sedan betalade tillbaka dollarlånet fick Riksbanken tillbaka kronorna som då upphörde att finnas till eftersom de endast använts som en post i redovisningen.

Att skapa nya pengar

Riksbanken (RB) kan skapa nya pengar genom att kreditera konton som andra banker har i RB. Det betyder att RB sätter in ett belopp på ett konto, mot att den aktuella banken ställer upp med säkerhet i form av obligationer. Det insatta penningbeloppet är ett lån och bokförs på RB:s :balansräkning som en fordran under rubriken Tillgångar. Men en balansräkning måste var i just balans och det gör att samma belopp även måste bokföras på räkningens skuldsida. 
Det insatta beloppet finns nu på bankens konto och kan då ses som en insättning som banken har gjort på sitt konto i RB. Insättningen kan alltså bokföras som RB:s skuld till ifrågavarande bank Beloppet kan då hamna i posten Finjusteringar eller Riksbankscertifikat.

På det här sättet kan alltså ett existerande penningbelopp (som täcks av obligationen) motivera att i princip samma belopp nyskapas och kan komma ut i omlopp i samhället. Den totala penningmängden ökar och det måste den göra eftersom nyskapade pengar ska betalas tillbaka någon gång med ränta. Med kravet på ränta bidrar RB till en evigt ökande penningmängd och bidrar då även till en ofrånkomlig inflation. Den ska sedan RB försöka styra att ligga runt 2 procent med ändringar av just reporänta, en paradoxal situation!


Loggat
Mats39
Medlem
**
Antal inlägg: 26


« Svara #3 skrivet: 22 April 2010 kl. 21:52:50 »


Hej, en sammanfattning och förenkling vore bra. Har börjat skissa på en sådan...


1. Bankerna hamnade i knipa eftersom de lånat ut till folk som ville köpa hus, men som inte riktigt hade råd. Detta händer ju hela tiden pga banksystemets konstruktion, men nu hände det mer än vanligt. Bland annat var det "giftiga papper" från amerikanska subprime-lån som hamnat hos svenska banker, plus Baltikum-lånen mm.

2. Bankerna var därför tvungna att redovis förluster, och ta av det egna kapitalet, men detta räckte inte, så de var tvungen att låna någonstans. De kunde inte låna av andra banker, som var lika illla ute, så de vände sig till Riksbanken.

3. För att få låna av Riksbanken så måste de lägga några obligationer i pant. Dessa får de tillbaks när de betalar tillbaks lånet.
Loggat
Sidor: [1]
  Skriv ut  
 
Gå till:  

Drivs med MySQL Drivs med PHP Powered by SMF 1.1.13 | SMF © 2006-2007, Simple Machines LLC
Svensk översättning: Daniel Hofverberg/Dubbningshemsidan
Giltig XHTML 1.0! Giltig CSS!